- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
57

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roman och historia: Ewald: Svenskerne paa Kronborg. - Carl Bernhard: Kristian den andre och hans tid. Öfvers. - Z. Topelius: Fältskärens berättelser. Del. V. Af -ll.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

57

derför på den olägenheten att vi ställa honom
till ansvar inför den rent historiska sanningen,
vare sig att han till hjeltar väljer historiska
personligheter eller till politiska personligheter
förvandlar sina egna diktade gestalter. Yår författare
har mestadels valt den senare utvägen, i det han med
fin takt låtit de rent historiska personerna endast
här och der skymta fram i berättelsen; men ju längre
berättelsen framskridit mot 1700-talets slut, desto
mer har han invecklat sig sjelf i osannolikheternas
nät och utsatt sina läsare för obehaget att i sin
njutning störas af ett visst misstroende. Redan när
den unga Torsten Bertelsköld göres till en framstående
partiman och genom sitt spel vållar 1739 års politiska
brytning, stanna vi i ett bemödande att förlika oss
rned berättaren, och när vi i denna nu föreliggande
del se den yngre upplagan af de Bertelsköldska
diplomaterna ingripa i det svenska folkets öden,
eller i gref-vinnan Egmonts sängkammarintriger få
förklaringen af 1772 års revolution, så öfvergår vårt
misstroende nära nog till löje, hvilket allt för vår
konstnjutning icke är helsosamt.

Härtill kommer ock, att författaren i dessa sista
afdelnin-gar alltmer förlorat den karaktersteckningens
friskhet och naturlighet, som så fördelaktigt
utmärkte honom i de föregående. Icke nog, att vi
tröttas af dessa ideligen återkommande och temligen
likartade brödrakontraster, hvilka också se ut som
illustrationer till den abstrakta moraliska sanning,
som är in-skrifven på konungens ring; i den siste
af de onda Bertelsköl-darne har författaren dertill
bestämdt gjort sig skyldig till en onaturlig och
poetiskt osann skapelse. Sjelfva den religiösa
pånyttfödelsen af denna, som ett moraliskt missfoster
tecknade karakter är måhända ingen osanning, men i det
fullkomliga utplattandet af hela hans personlighet
i och genom denna omvändelse ligger rent af något
vidrigt och falskt. Så får icke en skurk lof att
ända sin bana i en verld, som fordrar en verklig
afslutning. I denna karaktersteckning se vi ock
likasom en antydan derom, att den Bertelsköldska
slägtens och den trollkraftiga ringens historia icke
längre förmå gifva förf. erforderligt stoff till
sköna och lefvande skapelser, att de sannt poetiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free