Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Populär naturvetenskap. I. Bebodda verldar af Camille Flammarion. Öfvers. - Fantasiens verldar och verklighetens verldar af Camille Flammarion. Öfvers. Af S. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
det värme och ljus, som mottages från solen,
hvarken intager en extrem ställning eller en plats
midt emellan de båda ytterligheterna. Pläraf drager
förf. den slutsats, »att, astronomiskt taladt, de
andra planeterna befinna sig i ett lika gynnsamt läge
som hon, för att tjena som hemvist för lifvet». Om
meningen med dessa ord är, att förf. påstår sig hafva
astronomiskt bevisat de andra planeternas beboelighet,
så måste vi deremot invända, att han blott lyckats
göra sin sats sannolik. Han har nemligen ej bevisat
och kan ej bevisa, att en planets beboelighet måste
vara störst, då planeten i de ofvannämnda hänseendena
antingen tillhör endera ytterligheten eller är lika
aflägsen från dem båda. Det är äfven tydligt. att då
en storhet (här en planets beboelighet) är beroende
af åtskilliga andra storheter (här tyngd vid ytan,
värme och ljus m. m.), formen för detta beroende
kan vara sådan, att den första storheten får sitt
största värde, då ingendera af de andra har sitt
största eller minsta värde eller sitt medelvärde.
Men har förf. således ännu icke lyckats bevisa sin
lära, så hindrar detta icke, att hans behandling så
väl af detta ärnne, som af frågan om naturen hos de
varelser, som bebo främmande himlakroppar, är i hög
grad förtjenstfull. Det, som ger åt hans bok i dessa
delar en afgjordt vetenskaplig prägel, är hans stränga
fasthållande deraf, att man ej må till himlakropparne
och lifvets yttringar derstädes öfverföra våra
jordiska förhållanden. Så t. ex. erinrar han,
att om också astronomiska iakttagelser bevisat
tillvaron på den eller den planeten af en atmosfer
samt vätskeformigt flytande ämnen - kanske rent af
tillvaron af haf-så får man ej derför tro, att denna
atmosfer skall vara, såsom vår, sammansatt af vissa
delar syrgas och qväfgas, eller att denna vätska
skall, såsom vattnet på vår planet, utgöra en kemisk
förening af syrgas och vätgas. Huruvida för öfrigt
någon viss planet med afseende på beboelighet är mera
gynnad än jorden - förf. vill gerna om t. ex. Jupiter
så tro - torde vara bäst att lemna oafgjordt. Vi känna
nemligen allt för litet rörande planeternas fysiska
förhållanden för att derom kunna fälla ett omdöme. Men
å andra sidan vore det Svensk Liter.-Tidskrift,
H. II. 1868. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
