Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Populär naturvetenskap. I. Bebodda verldar af Camille Flammarion. Öfvers. - Fantasiens verldar och verklighetens verldar af Camille Flammarion. Öfvers. Af S. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
skilda från dem genom verldsrymdens ocean, kunna
liknas vid öar på jordens yta, hvilka kunna tänkas
så belägna långt fjerran i hafven, att vi väl skönja
deras tillvaro, men ej kunna komma dem tillräckligt
nära för att se, om de äro bebodda. Tusende
frågor kunna då framkastas om dessa öars natur och
beboelighet m. m., och filosofen blir såsom menniska
visst icke likgiltig för dessa frågor, men såsom
filosof går han sin bana framåt obekymrad derom.
Läran om de bebodda verldarnes flertalighet kallade
vi nyss obevist, och detta kan synas hårdt efter allt,
hvad Flammarion har gjort för att bevisa den. Men, för
att tala med Kant, hvem kan förneka, att obebodda öar
kunna finnas på vår planet eller till och med trakter
af sådan ökennatur, att der ej ens något organiskt
lif uppspirat? Har ej en tid kunnat finnas, då jorden
sjelf ännu ej var mogen att bebos? Kan ej den tid
komma, då jorden upphör att vara beboelig? Kunna ej
äfven andra himlakroppar befinna sig i någon sådan
belägenhet? Slutligen - om hvilken af himlakropparna
är det väl bevist, att den nu verkligen är bebodd? -
Vi tro, att Flammarion sjelf skall blifva oss svaret
skyldig på denna fråga. Men är ej detta om någon
enda himlakropp bevist, så måtte väl läran få kallas
obevist! - Behöfver väl nu detta hindra oss att med
med hela öfvertygelsens värme omfatta denna lära och
deraf hvar och en i sin stad hemta all möjlig njutning
och tillfredsställelse? Visst icke! Beklagligt vore
det i sanning för men-niskan, den skarpsinnigaste
tänkare ej ens undantagen, om hon ej kunde vara
öfvertygad om annat än det, som hon förstår och kan
bevisa. Men lyckligtvis förhåller det sig så, att hon
kan vara fullt öfvertygad om mycket, som hon ej kan
bevisa, ehuru hon ej kan vara öfvertygad om något,
som hon klart inser vara i oförsonlig strid mot det,
som hon vet vara sannt.
Hvad blir väl nu efter allt detta öfver för
Flamrnarions räkning? Har han också ej lyckats
åstadkomma någon bevisning, så måste väl den
förtjensten vara hans att först genom sin öfvertygande
framställning och noggrannare undersökning hafva gjort
läran sannolik och förvandlat den till allmänhetens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
