Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Populär naturvetenskap. I. Bebodda verldar af Camille Flammarion. Öfvers. - Fantasiens verldar och verklighetens verldar af Camille Flammarion. Öfvers. Af S. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
astérismes d’alentour.» Här är det tydligen
ordet »serre», som satt öfvers. i förlägenhet,
ehuru »1’étoile brillante de la serre boréale»
helt enkelt betyder den strålande stjernan i norra
klon. - Sidan 206 förekommer uttrycket »älska stat
liksom hästen blod» i stället för - älska ståt
liksom fullblodshästen. -Sidan 247 står, »Friheten,
detta förfärande ord» - läs: förförande. Till sist
afsluta vi dessa anmärkningar samt med detsamma hela
denna uppsats med att efter originalet återgifva
ett för Flammarion mycket karakteristiskt ställe,
som i öfversättningen (B. V. sid. 278) dels blifvit
stympadt, dels genom oriktig tem-poralställning
mot slutet förlorat det behag, som ligger i en
väl genomförd bild. Det är en invokation, till
stjernhimmelen; man skulle nästan kunna säga - en
hymn. Sedan Flarnma-rion skildrat, huru stjernornas
betraktande förr skänkt honörn nöje, fortsätter han:
»Men nu då jag ser i edra mångfaldiga strålar lika
många härdar, hvaromkring menniskofamiljer äro
församlade, nu då jag i dessa lugna strålar tror
mig finna okända bröders blickar, måhända blickar af
dyra varelser, som jag älskat så högt, och som den
obevekliga döden fört bort långt ifrån mig, af den
varelse framför allt, som flytt ifrån mig med ett
leende på sina läppar för att ej låta mig ana sina
plågor, och som nu är der, kanske likaledes i någon
obemärkt vrå af en okänd verld försänkt i drömmar och
erinrande sig med en outsäglig sorg vår brutna kärlek
och sökande likasom jag blickar, som förirrat sig i
himlarymden .... o! nu älskar jag eder, strålande
plejader; jag älskar eder, tjusande stjernor; jag
älskar eder, såsom pilgrimen älskar de städer, till
hvilka han styrer sin vallfart, såsom han älskar det
altare, som är hans löftens mål, och på hvilket han
en dag skall trycka en kyss, som är inseglet på hans
käraste önskningar.»
S. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
