- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
115

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skönliteratur: Idun, utg. af C. J. Backman. - Bondeliv af A. Nielsen. Öfvers. - Fideikommissariens frieri af förf. till "Anteckningar ur min dagbok". - Magdeburgs hämnare af Bias. Af P. A. G.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

115

att han öfverhufvud skall kunna bli rätt njutbar för
svenska läsare. Detta ligger dock mera i stilen än
i sjelfva saken, hvadan han borde kunna befria sig
derifrån. Det som passar i Andersens »Eventyr», passar
ej i karakteristiska skildringar ur folklifvet. Bäst
synes oss berättelserna »En Moder» samt »Gamla och
unga», båda lika uppburna såväl af natursanning som
poesi. - Hvad åter sjelfva öfversättningen beträffar,
kunna vi långt ifrån gifva densamma det loford,
som hr Backmans förtjenar. Öfverhufvud sväfva allt
för många skribenter i den villfarelsen, att det är
så lätt att öfversatta från danskan. Det är just de
mest närbeslägtade språk, som genom öfversättares
oaktsamhet mest förstöra hvarandra. Det vore för
långt att genomgå alla mindre väl återgifna ord och
ställen. Det må tillåtas oss att blott anföra några
få såsom prof. Sålunda förekomma ofta ord såsom
»omnejden», »vångleri», »dreng» i st. f. »gosse»,
»fuk-ter», m. fl. Det tonlösa »da», som ofta måste
bortkastas i svenskan, är omsorgsfullt öfversatt rned
»då». Danskan nyttjar ofta det ömtåliga uttrycket
»den söde», hvilket bokstafligen öfversatt måste
göra ett sliskigt intryck. Vi kunna ofta utbyta
det mot »snäll», »täck» eller något dylikt. Hvad
det danska ordet »Husmarid» i hvarje fall bör
öfversättas med, torde ej vara så lätt att säga. Men
det vissa är, att det svenska ordet »husman» (enligt
Bietz) blott förekommer i Skåne och der blott i
betydelsen af »inhyseshjon». Såsom öfversättningens
höjdpunkt tillåta vi oss dock att anföra följande
uttryck. Orginalet har den djerfheten att säga:
»Datteren sidder og spinder; den Kosensblomme! Pigen
sidder ogsaa og spinder; den Svedske-blomme!» Men
öfversättaren är än djerfvare. Han skrifver: »Dottern
sitter och spinner, det rosenplommonet! Pigan sitter
också och spinner, det sviskonet!»

Fideikommissariens frieri hafva vi sett temligen
lifligt berömmas. Ledsamt nog kunna vi ej lika
lifligt instämma i detta beröm. Berättelsen låter
oss göra bekantskap med en redan i ungdomen genom
utsväfningar förslappad fideikommis-sarie. Han blir
dödssjuk och fortfar att vara det en tredjedel af
boken igenom. Förf. försäkrar oss på många ställen,
att det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free