Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dansk literatur: Genrebilder af C. Andersen. - Minderuner, saml. af C. Andersen. - Rosenborg ved C. Andersen. - En Sommer i Norge af H. Scharling. - Nordiske Digtere i vort Aarhundrede udg. af P. Hansen. - Smaaskrifter om Cultur og Underviisning af M. Hammerich. - Professor R. Nielsens Lære om Tro og Viden af D:r Heegard. - Om Hindringer og Betingelser för det aandelige Liv i Nutiden af R. Nielsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
terära verksamhet. Emedan vi sålunda gå tillbaka i
några fall ända till förra årets sommar, har vår lista
blifvit betydligt lång, och dock är hon naturligfvis
ej på långt när fullständig, beroende derpå, att vi
dels ej kunna anmäla annat än sådant, som blifvit
redaktionen benäget tillsändt eller varit tillgängligt
i den svenska bokhandeln, dels ock emedan vi nödgats
spara de mera framstående diktsamlingarna till en
särskild artikel, som skall följa i nästa häfte.
Vi göra härvid början med trenne arbeten i olika
arter af Carl Andersen, hvilken för en och annan af
tidskriftens läsare torde vara bekant såsom en af det
nutida Danmarks bättre skaldeförmågor af en yngre,
dock ej allra yngsta, ordning. Han framträder här på
ett nytt fält, nemligen såsom berättare på prosa, och
ehuru han i sina »Genrebilleder», utgörande 12 små,
lätt skizzerade berättelser eller snarare situationer,
hvilka mera utgör existensbilder än utveckla något
dramatiskt lif, icke kan kallas orginell i egentlig
mening, hvarken i uppfattning eller stil, hvilar
dock öfver alla teckningarna en ande af hjertlig
enkelhet, som är varmt anslående och som måste vara
förf:s egen, ty den är icke lånad från den förebild,
som annars tyckes inspirerat det hela, nemligen det
unga Norges literatur. Denna likhet synes oss starkast
framträda i det stycke, som eljest är det bästa och
mest utförda i samlingen, nemligen »Försoning»,
der handlingen föregår på Island. »Spillemanden»
åter spelar i Sverige, och den gamle Bengt gör äfven
ett varmt och godt intryck med sitt hvita hår, sin
hjertesorg och sin musik; men vi erkänna, att vi ej
förstå, af hvad beskaffenhet det instrument är, som
häri trakterar och hvilket af förf. kallas »Lira». Ett
sådant instrument känner man icke i Sverige annat än
genom vandrande utländingar. Skall Bengts lira måhända
vara en nyckelharpa, som med sin ständigt ljudande
grundton närmast liknar italienarnes lira? I sådant
fall anmärka vi, att denna, efter hvad vi tro, ej
förekommer i Sver-ge på annat ställe än vid jernbruken
i norra Upland, dit den förmodligen blifvit förflyttad
med de invandrande vallonerna och bibehållit sig
såsom en egendomlighet ända till denna dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
