Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur: Niklas Tengberg: Några anmärkningar om Frihetstiden. Af. C. A-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
på samhället sjelft. Det var denna sannings
misskännande, som förde till striderna under
tidehvarfvet 1772–1809, för att vid sista tidpunkten
framgå till slutlig och obestridd seger. Och
betydelsen af frihetstidens representativa lif
visar sig ej rninst deri, att, sådana de former
voro, hvilka vår riksdag då iklädde sig, sådana
hafva de i det närmaste bibehållit sig ända till
ståndsrepresentationens frivilliga upplösning, om ock
innehållet betydligt förändrats under tidernas lopp.
Vi hafva redan nämnt, med hvilket lifligt intresse
den fosterländska häfdaforskningen i vår tid vändt
sig till detta tide-hvarf. Geijers snillrika utkast
var den första teckning af detsamma i dess helhet,
som vi fingo mottaga. Mästarehanden röjer sig der som
alltid, och siareblicken förnekar sig icke heller,
och dock voro hans källor ej många och vägen nästan
obanad. Det är derför ej någon missaktning mot hans
minne att påstå, det hans arbete var litet mot hvad
fältet en gång skulle lemna i skörd. Hvarje tidehvarf
behöfver först noga undersökas från alla sidor och
alla dess källor komma i dagen, innan historiens
slutliga dom kan fällas. Och ju närmare tidehvarfvet
ligger oss, dess mera återstår vanligen att göra,
dess svårare blifver domen att fälla.
Fryxells berättelser hafva redan hunnit in på detta
tidehvarf, och vi följa honom der med oförminskadt
intresse. Men så underhållande han än är, känner man
med sig, att der fattas något, och det är denna blick,
som skiljer hufvudsak från bisak, som ser hvarken till
höger eller venster och förmår gå in i tingens och
händelsernas innersta väsende. Malmströms politiska
historia har låtit en ny dag uppgå öfver denna tid;
dess förtjenster äro för väl kända af historiens
vänner att ånyo här behöfva vidröras. Slutligen har
historiens målsman vid systeruniversitetet, professor
Tengberg, äfven arbetat på samma fält icke så mycket i
och för dess egen skull, som derför att han behöfde
intränga i dess djup, för att bättre förstå den
följande tiden, hvilken han föresatt sig att teckna.
I tvenne föregående arbeten har han behandlat
särskilda delar af frihetstiden. Den ena, som utkom
för ett decennium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
