- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
133

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur: Niklas Tengberg: Några anmärkningar om Frihetstiden. Af. C. A-t.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

133

hvilken tjusarekonungens gestalt skulle komma
att till sin fördel afteckna sig. Det är möjligt,
att vi misstaga oss, men utom sjelfva skildringen
af frihetstiden i och för sig synes oss äfven ett
annat skäl tala för, att författaren icke varit
fullt rattvis mot den tid, han företrädesvis velat
teckna. Han anser sig nemligen (och detta utan tvifvel
med rätta) ej kunna göra frihetstidens utveckling
fullt klar för läsaren utan i dess sammanhang med
vår föregående historia, hvarför han gifver oss en
öfver-blick af XVILde seklets samhällsutveckling,
men i sin skildring af enväldets uppkomst, betydelse
och verkningar synes han oss gå för långt i sitt
bemödande att uppvisa enväldet såsom den jemna
lagliga utvecklingen ur det föregående, hvarigenom
åter frihetstiden framträder starkare, än som riktigt
är, i egenskapen af en fullständig brytning med det
framfarna. Huru härmed sig förhåller, torde bättre
visa sig, om vi öfvergå till en närmare redogörelse
för författarens utveckling af sitt ämne.

Innan han tecknar statsskicket för 1680, påpekar han
det märkvärdiga deri, att alla grundlagsstiftare
sedan den tiden, såväl den enväldige Carl XI som
frihetstidens riksfäder och slutligen Gustaf III, vid
sina ändringar af författningen förklarat sig endast
återställa det gamla goda statsskicket från Gustaf
II Adolfs tid. Detta kom sig, säger författaren,
af en egenskap hos detta statsskick, på hvilken
man ej kan fästa för mycken uppmärksamhet, nemligen
dess obestämdhet. Och häri har han o tvifvelaktigt
rätt; men i tillämpningen låter han endast Carl
XI få använda detta förhållande till sin fördel,
ehuru det synes oss, att äfven frihetstiden af
samma grund kan derpå åberopa sig. Vi finna ju
också i andra länders historia exempel derpå, att
förfäktarne af de mest olika statsskick hänvisat
till ett och samma tidehvarf såsom uttryckande de
grundsatser, hvilka de blott vilja återställa. Så
hafva ju i Frankrike både monarkiens, aristokratiens
och demokratiens anhängare tyckt sig kunna hvar och
en uppvisa, att den statsform han hyllat leder sina
anor från feodalismens tidehvarf. Men om statsskickets
obestämdhet innebär möjligheten för dylika anspråks
uppställande, så torde man ej heller böra förbise,
hvilken den verkliga inre grunden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free