- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
136

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur: Niklas Tengberg: Några anmärkningar om Frihetstiden. Af. C. A-t.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136

bétsmannahär, som är centralisationens nödvändiga
vilkor och förnämsta stöd.

Och gå vi till den andra statsmakten, folkets
representation , finna vi den hvarken inom sig
likformig ej heller enig. llådet är redan en
beståndsdel af regeringen, men fortfar ändå att vara
ett slags representationens hufvud. Adeln är ensam
starkare än de tre ofrälse stånden och vill länge
anses som en kronans omedelbara undersåte, till och
med som en dess med-ledamot, i motsats till de andra
såsom medelbara undersåter. Ständerna stå isolerade
från hvarandra, och ej sällan gör ståndsintresset sig
gällande framför det allmänna. Riksdagens myndighet
delas med embetsriksdagar, utskottsriksdagar
och landskapsmöten. - Men det synes oss, att
författaren härvid äfven bort framhålla, att om
också representationen står der svag gent emot en
genom krigen i det yttre och centralisationen i det
inre stegrad konungamakt, så kunna vi dock äfven
hos den förre spåra en bestämd, om ock för hvarje
mindre skifte omärklig utveckling, ett framåtgående
i verksamhet och inflytande, förknippadt med allt
större bestämdhet i formerna. Man erinre sig blott
ofrälse ståndens protest vid 1650 års riksdag mot
kronogodsafsöndringen, hvari låg uttalad den vigtiga
grundsatsen af representationens rätt till kontroll
öfver statsmedlens användning. Man jemföre ständernas
ställning till rådet 1634 och 1660, och man skall
förvånas öfver den utveckling deras anspråk och
inflytande tagit. 1660 utnämna de riksförmyndare och
göra dem inför sig ansvarige, lliksdagskallet var nu
icke längre någon börda, utan en dyrbar rättighet,
hvarför de förbjuda provinsialmöten och stadga
riksdags sammankallande hvart tredje år. Och för
hvarje år, som går, af denna förmyndarstyrelse gör
sig riksdagens inflytande allt kännbarare. Och genom
riksbankens upprättande 1668 togo ständerna en vigtig
del af penningväsendet i sina händer.

A andra sidan får man visserligen icke glömma den
djupa splittring i riksdagens eget sköte mellan
frälset och ofrälset, hvilken närmast förde till
1680 års hvälfning. Författaren framhåller starkt,
huru partierna redan 1650 vädjade till konunga-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free