- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
144

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur: Niklas Tengberg: Några anmärkningar om Frihetstiden. Af. C. A-t.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

enväldet sjelft. dels att i sjelfva verket
frihetstiden icke står der så alldeles utan sina
förutsättningar i vårt forna politiska lif. Detta är
ett förhållande, som alltför ofta förbises, ehuru
å ena sidan det ingalunda saknar sitt intresse
för deri sanna kännedomen af vårt statsskicks
historiska utveckling, å den andra rättvisan tyckes
fordra, att der man framhåller afbrottet mot ett
förflutet, man äfven erinrar om sammanhanget, der
ett sådant finnes. När man ser händelserna i stort,
finner man icke underligt att ständerna 1719 blefvo
herrskande i Sveriges rike, ty rådet och den stora
aristokratien hade fallit för det förenade anfallet
af konung och ständer, derefter hade den före spelt
politisk bankrutt, och hvem fanns väl då qvar att
taga arfvet, utom ständerna? De voro och blefvo den
enda makten i staten. Gå vi förhållandena närmare på
lifvet, så finna vi icke obetydliga beröringspunkter
mellan frihetstidens statsskick och det, som gällde
före 1680. Hvad ständermakten angår, hade den ju,
såsom vi förut visat, varit i oafbrutet stigande,
men hela denna lefvande verksamhet afklipptes genom
enväldet, hvaraf den naturliga följden blef den, att
vid enväldets fall den tillbakasatta riksdagen sköt
öfver de naturliga gränserna för sin verksamhet. En
särdeles märklig likhet ligger i deri roll, som spelas
af Sek reta Utskottet. Detta utskott framträdde första
gången under Gustaf Adolf och begagnades då och
framgent af regeringen för rådplägning i den yttre
politiken. Redan under Carl XLs förmyndareregering
börjar det blanda sig i deri inre styrelsen och
blir från konungens myndighetsår den egentliga
verkstaden för riksdagsärendena. Vi se, att sekreta
utskottets makt icke var någon nyhet, uppfunnen
under frihetstiden. Ett Banko-utskott fanns alltifrån
1664, och från 1668 regera ständerna öfver banken med
oinskränkt rätt. llådets rätt att öfverrösta konungen,
som stadgades 1719, var visserligen en lika farlig som
for vårt statsskick främmande utväg. Den förklaras
dock af situationen, och anspråket var ej alldeles
nytt, ty under Carl XT:s förmyndarregering omröstade
stundom hela rådet med förmyndarne, som föreställde
regeringen, och ehuru rådet under fullmyiidig konung-
visserligen icke hade någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free