- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
147

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur: Niklas Tengberg: Några anmärkningar om Frihetstiden. Af. C. A-t.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147

Sjelfva kyrkan gick icke fri från tidens onda; från
predik-stolarne predikades stundom mera politik än
religion, och kyrkliga befordringar voro icke sällan
lönen för politiska tjenster. Ej underligt då, att
det gick så långt, att en biskop i sin predikan kunde
likna »de utvaldes skara vid ett sekret utskott,
hvartill Gud sjelf vore elektor». Äfven ungdomen
ville man lyckliggöra genom en tidig undervisning i
den politiska visheten, naturligen dock blott så, som
den innehölls i det herr-ska^lt partiets trosläror. En
eforus dref sin omtanke derhän, att han förordnade,
det tidningarna tvenne gånger i veckan skulle af
en lektor föredragas för gymnasiets ungdom. Och vid
Upsala universitet stod det slutligen så illa till,
att kansleren klagade, att lärarne mera sysselsatte
sig med politik än med ungdomens uppfostran. Det
rådde dock ej heller på vetenskapens område en verklig
frihet i tal och skrift, utan friheten bestod äfven
här i att instämma med riksdagspluraliteten; och
censuren arbetade ifrigt både der och annars, men
med den vanliga påföljden, att gräset rycktes upp med
ogräset, utan att det senare ändå ville förminskas.

Äfven rättvisans område tick icke vara i fred för
partiinflytandet. Den vigtiga grundsatsen om domares
oafsättlighet, som är ett af de första vilkoren
för rättvisans lugna och opartiska skipande, var
hotad i den högsta domstolens, rådets, personer,
ty ehuru dessa endast voro juridiskt ansvariga
d. v. s. endast genom dom kunde afsättas, var dock
behofvet att blifva af med en regering, som ej stämde
öfverens med riksdagsmajoriteten, for starkt, att man
ej skulle med alla medel söka aflägsna misshagliga
riksråd, hvarigenom lika mycket rådets oberoende
såsom domstol och dess värdighet såsom regering
måste lida. Man kände ännu ej till den så kallade
moraliska an-’ svårigheten och nödvändigheten att
skilja rådgifvare och högsta domarekallet. Men det
var icke nog härmed, ty då grundsatsen af ständernas
suveränitet tillämpades öfverallt, kom ordningen
slutligen äfven till lagskipningen. Och huru skulle
väl rättvisa vara möjlig i en sådan församling, der
partilidelserna drefvo sitt spel, och der man ofta
dömde i egen sak? Alla despotiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free