- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
150

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur: Niklas Tengberg: Några anmärkningar om Frihetstiden. Af. C. A-t.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150

tillstand. Frankrike, som så länge hållit hattpartiet
under armarne och derför underblåst partistriden och
angreppen mot konungamakten, hade omsider funnit,
att ett starkt Sverige, hvaraf franska politiken
ensamt kunde draga någon fördel, ej stode att vinna
annat än genom konungamaktens atcrupphöjande. Efter
sjuåriga krigets slut ger det derför sitt stöd åt
det nya hofpartiet och ingår slutligen förbundet med
Gustaf III.

Hvad som ännu under denna partiernas yra möjliggjorde
statsskickets pånyttfödelse och bibehöll hoppet
derpå var, att frihetstidens partier hufvudsakligen
lefde och verkade på riks-dagarne och bland de
högre politiskt bildade klasserna, under det kärnan
af folket var främmande för striden och förblef
obe-smittad af dess lidelser och förderf. Den
gyllene frihet, som då rådde, var ju icke heller
folkets, utan de privilegierade ståndens egendom,
och -redan nu framträder tydligt, att svenska
stånden icke fullständigt representera svenska
folket, att folkets röst icke kan göra sig hörd på
riksdagarne. Dess motvilja mot riksdagsvälde trädde
vid flera tillfällen i dagen, och hade det icke varit
så obekant med förhållandena (ännu 1756 uttrycker
man ju vid riksdagen sin farhåga, att allmänheten
skulle få veta, att konungen allenast dependerar
af pluraliteten i rådet)*) och saknat tillfälle
att offentligen lägga sin mening i dagen, hade ej
statsskicket så länge kunnat bestå. Men detta folk var
i botten detsamma, som under Gustaf Eriksson drog ut
att rädda fosterlandet, under Carl IX befäste Gustaf
Wasas storverk, under Gustaf Adolf och de tre Carlarne
gaf lif och egendom för att rädda det protestantiska
Europas frihet och hålla Sveriges ära uppe på dess en
gång vunna höjd. Och med ett sådant folk, som »egde
qvar sina gamla dygder, sin ärlighet och gudsfruktan,
sin tapperhet och laglydnad, sin kärlek för land och
konung» kunde Gustaf III utan fara gå att trotsa inre
och yttre fiender.

Vi hafva följt författaren ända till slutet. Det
intresse, hans lifliga skildring väcker hos oss,
bibehåller sig ofönnin-

*) Geijcrs samlade skrifter II. 5. s. 157.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free