Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur: Lifvet på Island under Sagotiden af H. O. H. Hildebrand. Af -r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Lifvet på Island u rider Sagotiden. Af Hans
Olof Hildebrand Hildebrand. Stockholm 1867. 159
s. 8:0. (1,50).
När Rikets Ständer vid riksdagen 1862 - 63
beviljade anslag för vetenskapliga föredrags
hållande i hufvudstaden, var det troligen mången
med oss, som i denna anordning icke allenast såg
en fördel för den kunskapsälskande allmänheten der
på stället, utan deraf äfven hoppades en vinning
för hela landet, nämligen en ny blomstring i vår
populärt vetenskapliga literatur, som ännu icke är
synnerligen rik på goda inhemska arbeten. Det var
med ens tydligt, att dessa föredrag skulle komma att
hållas af män, rustade med grundliga insigter och med
ordets makt, och att ämnen skulle väljas på områden,
der före-läsarne voro mest hemmastadde och för hvilka
åhörarnes intresse företrädesvis kunde fängslas. Denna
förhoppning har ännu icke uppfylts i så rikt mått,
som man till en början kunde hafva skäl att vänta,
men några af de hållna föredragen hafva likväl redan
genom trycket gjorts tillgängliga för en större
allmänhet, och de hafva visat sig värda en närmare
bekantskap. Flere skola nog i en snar framtid komma
allmänbildningen till godo. Mest glädja vi oss, när
rent svenska eller nordiska ämnen göras till föremål
för behandling. Nordens språk, historia, statskunskap,
literatur och konst, folklif och natur, de äro på
samma gång de värdigaste ämnen och de, om hvilka
Sveriges folk och hufvudstaden isynnerhet mest böra
och kanske bäst behöfva att påminnas om. Svenskarnes
benägenhet att slå på stort, att »följa med» och taga
kännedom örn, hvad som föregår bland andra folk, leder
ofta derhän, att vi bättre hafva reda på främmandes
förhållanden än våra egna, att vi t. ex. känna alla
vinklar och vrår i Hellas och Latien, Frankrike,
England, ja hela »das grosse Yaterland», men glömma
vårt eget minnesrika fosterland, »heims kringlas
panna, den höga nord» och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
