Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Literärhistoriska skrifter: Grunddragen af svenska vitterhetens historia af B. E. Malmström. - Samlade vitterhetsarbeten utgifna af P. Hanselli. - Försök till svensk psalmhistoria af J. W. Beckman. Häft. IX - X. - Svenskt Boklexikon. Utarbetadt af H. Lindström. Häft. I. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
bland de tvenne »det fria ordets försvarare», som
vid denna tid arbetade för yttranderättens frihet,
nemligen den man, som först »med talentfull penna
strödde revolutionens gnistor i sinnena i tidskrifter
med de fredliga titlarne »Läsning för landtmän»
och »Läsning i blandade ämnen» samt »sedermera
med sitt beslutsamt dragna svärd skulle gifva
nådestöten åt den gamla Vasadynastien», nemligen
Georg Adlersparre. Det är i och med redogörelsen
för uppsatserna i de båda nämnda tidskrifterna, som
tillfälle lemnas oss att bland annat kasta en blick
på den svenska tryckfrihetens öden under Gustaf III
samt på den tidens fritänkande mäns uppfattning af
detta högvigtiga ämne, så mycket betydelsefullare
för oss, som vår nu gällande tryckfrihetslag till en
del utgick från kretsen af de män, som tillhörde den
senare tidskriftens redaktion, hvilken bland sina
medlemmar räknade utom Adlersparre äfven Leopold,
en af hufvudredaktörerna af nämnda grundlag. Men
hufvudiritresset i denna afdelning ligger på
framställningen af det filosofiska studiets tillstånd
i Sverige vid denna tid, hufvudsakligen den kantiska
filosofiens första segerrika framträdande i Upsala
med professor Daniel Boéthius samt kriticismens
förhållande till och inverkan på särskildt teologien,
i sammanhang hvarmed vi, i anledning af artiklar i
deri nämnda tidskriften, få tillfälle att se, huru
man omkring 1796 betraktade presternas .verksamhet
och religionsläran, samt huru man älskade uttrycka
sig i filosoferande afhandlingar, hvarpå afdelningen
afslutas med en kortfattad framställning af tidens
estetiska åsigter samt dess misslyckade försök att
på grund af dessa åsigter skrifva den äldre svenska
vitterhetens historia.
Med den tredje afdelningen växer intresset
betydligt, då vi göra bekantskap med den andra af
»det fria ordets försvarare», nemligen Gustaf Abraham
Silfverstolpe, af deri orsak, att vi ined honom komma
direkt in på den egentliga literaturens område, der
den vetenskapliga kritiken representeras af hans
»Litteraturtidning», utgifven i 3 band under åren
1794-96 (Palmblad i Biografiskt Lexikon uppgifver fem
band till 1799), samt »Journal för svensk litteratur»,
som utgafs regelmessigt från och ined år 1797 till
och med år 1801, hvarefter den till 1812 fortsattes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
