- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
167

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Literärhistoriska skrifter: Grunddragen af svenska vitterhetens historia af B. E. Malmström. - Samlade vitterhetsarbeten utgifna af P. Hanselli. - Försök till svensk psalmhistoria af J. W. Beckman. Häft. IX - X. - Svenskt Boklexikon. Utarbetadt af H. Lindström. Häft. I. Af C. R. N.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

167

tidens morgonhane. Det är Malmströms stora och
obestridliga heder att hafva klart och bestämdt
påpekat och utsagt detta enkla historiska förhållande,
att hafva härvid skipat rätt mellan parterna och
gifvit hvar och en hvad honom tillkommer, och detta
har han här gjort genom att helt enkelt redogöra för
de nämnda tidskrifternas innehåll och syfte. Dervid
få vi först göra en intresseväckande bekantskap med
Höijers åsigter om historieskrifning och vitterhet
samt med den förträffliga stil, i hvilken den lärde
filosofen visste att kläda sina tankar. Att han för
sina frihetsälskande filosofiska läror gjordes till
ateist och jakobin är bekant, mindre kanske, att den
misstänkte filosofen bevakades af en hemlig spion,
en viss jägmästare. »Det är betecknande för tiden»,
utbrister Malmström, »att en högt bildad och förtjent
vetenskapsmans öde skulle göras beroende af rapporter
från ett okunnigt kreatur, som på sin höjd kunde
visa sitt slag af insigter vid ett vargskall. Men
kanske ansågs han för ett vilddjur, som säkrast borde
öfverantvardas åt en kronojägares diskretion.»

I dessa tidskrifter tillämpades nu de nya filosofiska
åsig-terna vid den vittra kritiken, och man ser der
första spåren till den hvälfning, som sedan omskapade
vår vitterhet. Det är Silfverstolpes förtjenst att
»hafva sökt för den svenska allmänheten popularisera
den nyare estetiska vetenskapens resultater», och att
väckande och välsignelsebringande hafva verkat i en
tidpunkt, som blifvit kallad vår literaturs jernålder,
att t. ex. ha anmält och förordat till och med sådana
saker som öfver-sättningar af Schillers »Die Uäuber»
samt »Kabal und Liebe», att ha gjort förträffliga
invändningar mot deri akademiska vältalighetens
berättigande i dess häfdvunna form, att ha på samma
gång vackert och värdigt recenserat den i unga år
bortgångne Johan Stenhammars poetiska skrifter,
ehuru han var ett af akademiens skötebarn, samt att
ha yttrat riktiga åsigter om poesiens förhållande
till efterbildningar efter antiken m. m. Efter att
hafva fulländat framställningen af Silfverstolpes
verksamhet med hans tredje tidskrift, »Läsning i ett
och annat», som utkom mellan 1799 och 1807, afslutar
Malmström afdelningen med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free