Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Literärhistoriska skrifter: Grunddragen af svenska vitterhetens historia af B. E. Malmström. - Samlade vitterhetsarbeten utgifna af P. Hanselli. - Försök till svensk psalmhistoria af J. W. Beckman. Häft. IX - X. - Svenskt Boklexikon. Utarbetadt af H. Lindström. Häft. I. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
en blick på skaldekonsten under denna jernålder,
hvarvid han får ytterligare tillfälle att framträda
skarpt emot den nya skolan på grund af hennes
orättvisa nedsättande af Wallin och Valerius
under deras verkliga värde. Teckningen af Wallin,
hufvudsakligen grundad på Beskows, Fryxells och
K.ydqvists minnesteckningar, jemförda med Palmblads
omdöme i Biografiskt Lexikon och Hammarskölds i hans
förut nämnda bok om »Svenska Vitterheten», utfaller
naturligtvis obetingadt till originalets fördel, och
äfven hans lärodikter försvaras med allt skäl såsom
yttringar af samtidens smak, medan en ironisk snärt
af kostlig verkan riktas åt den nya skolan och hennes
koryféer, »de stora studenterna Atterbom och Palmblad»
contra »sådana lärodiktande parvenuer som Wallin och
Valerius». Dock, det var ej blott lärodikten, som var
gemensam för dessa »parvenuer»; äfven sällskapsvisan,
bordssången, som under den första delen af detta
århundrade bidrog att sprida så mycken glädje och
trefnad inom samlifvet, idkades jemte Franzén af dem
båda, ehuru väl Valerius var den mest produktive
och omtyckte, liksom han ännu i dag anses för vår
vitterhets klassiske sångare i denna numera, tyvärr,
urmodiga riktning. Valerii egen sjelfbiografi samt
Beskows företal till hans »Samlade Vitterhetsarbeten»
hafva lemnat bidrag till teckningen af hans bild.
Och så komma vi med de sista afdelningarna midt
upp i deri vittra fejden, hvarvid den fjerde
skildrar stridens uppkomst samt hvälfningens
polemiska, negativa sida, sådan den under de första
sammanträffningarna visade sig, förvarad i tidens
numera svårtillgängliga literära tidskrifter, samt
den femte hufvudsakligen sysselsätter sig ined
undersökning af den nya skolans poetiska ideal,
sådant det uppenbarar sig i hennes egna positiva
åtgöranden såsom producerande samt i de förebilder,
hon uppställer till efterföljd. För denna orsak
inledes den fjerde afdelningen med en framställning af
den romantiska skolans uppkomst i Tyskland, meddelad
efter Julian Schmidt i dennes arbete »Ge schiclite
der deutschen Litteratur i m neunzehten Jahrhundert»,
ur hvilket ett nog vidlyftigt, hela 20 sidor långt,
utdrag göres. Dock får läsaren trösta sig dermed,
att Schmidts framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
