Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Literärhistoriska skrifter: Grunddragen af svenska vitterhetens historia af B. E. Malmström. - Samlade vitterhetsarbeten utgifna af P. Hanselli. - Försök till svensk psalmhistoria af J. W. Beckman. Häft. IX - X. - Svenskt Boklexikon. Utarbetadt af H. Lindström. Häft. I. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
är förträfflig,, liksom den i hela sin sunda och
klara syftning måste erkännes vara fullt beslägtad med
Malmströms eget skaplynne, om man äfven icke ogerna
vid detta som vid flere andra tillfällen skulle
sett, att han lemnat sin egen uppfattning med sina
egna ord. Till gengäld få vi dock utförd en bland
hufvudpunkterna i Schmidts teckning, nemligen den
tyska nyromantikens och derför äfven den nya skolans
i Sverige förhållande till de romantiska skalderna,
hufvudsakligen Camoens, Dante och Calderon. Här
finner man i skärpt form framträdande den motvilja
mot den katolskt romantiska literaturens heroer,
som redan förut är känd från Malmströms yttranden i
hans literärhistoriska uppsatser om Shakspeare och vid
jemförelsen mellan honom och de spanska dramaturgerna
samt äfven i hans minnestal öfver Atterbom. För den,
som känner Malmströms klara, sanningsälskande, mot
all flärd fiendtliga, absolut protestantiska sinne
äro denna motvilja och de deraf härflytande skarpa
uttrycken lätt begripliga och förklarliga, och i
förevarande fall kan det icke heller nekas, att han
har fullkomligt rätt i sin protest mot uppställande
af dessa sydländska, romantiska, katolska skalder
såsom förebilder för ett folk, som var nordiskt,
germaniskt och protestantiskt. Men man kan äfven å
andra sidan gå för långt i fördömande af en skald
eller en hel skola af skalder, hvilka liksom hvarje
annan mensklig företeelse äro barn af sin tid och
derför i första hand fordra att bedömmas efter den
historiska, relativa måttstocken, innan man bedömmer
dem efter den absoluta lagen, efter skönhetens och det
högsta idealets mått. Ty äfven det lägre, historiska
idealet, som återgifver tidens eller folkets mera
eller mindre rena uppfattning af det högsta, har dock
alltid sin stora betydelse, särskildt i den historiska
utvecklingen, och utan denna synpunkt tro vi, att
mari begår en orättvisa mot många tider och folk. Icke
rådde dessa skalder för, att de af bröderne Schlegel
och deras efterföljare uppställdes som ideal i högsta
mening; de ega derför samma rätt, som förbehålles
den franska literaturen under psevdoklassicitetens
tidehvarf, att betraktas såsom nationella skalder,
ja de kunna väl äfven, särskildt spanjorerna, göra
anspråk på denna titel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
