Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resultaterna af de svenska expeditionerna till Spetsbergen. Af -e-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
meddela hela nationen en väl berättigad känsla af
sjelfaktning och tillförsigt till egen kraft, mera
värd än ett fåfängligt stoltserande öfver fädernas
krigiska hjeltedater, hvarvid ofta klenmodighet
och misströstan gömmer sig bakom de braskande orden?
Vi yttrade nyss, att vi med stolthet kunna nämna
Spetsbergen såsom en svensk eröfring, ett yttrande,
som måhända af mången helsats med ett visst
medlidsamt löje, såsom skulle en dylik eröfring
ej vara synnerligen mycket värd. Vi inse mer än
väl, att en dylik tanke kan uppstå, men tillika
äro vi öfvertygade, att oriktigheten af densamma
lätteligen kan inses. Vi inbjuda till den ändan
våra läsare att här kasta en blick på de hittills
publicerade vetenskapliga resultaterna af de trenne
Spetsbergs-expeditionerna 1858, 1861 och 1864, och
vi äro nog egenkära att hoppas, att, äfven fastän
vår framställning måste vara ytterst ofullständig
och blott ytlig, enhvar lätt skall finna, att våra
i dessa expeditioner deltagande landsmän ej hafva
arbetat förgäfves.
Knappast torde något folkslag finnas eller hafva
funnits, såvida det ej i andligt afseende stått på
en så låg ståndpunkt, att det knappast höjt sig öfver
djuren, som ej sökt bilda sig ett begrepp om utseendet
och formen af den himlakropp, som vi bebo, och
mångfaldiga, ej sällan dunkla eller vidunderliga äro
de föreställningar, som härom gjort sig gällande. Huru
besynnerliga, ja rent af barnsliga, klinga ej för våra
öron de åsigter, som hystes t. o. m. af sådana män,
som Homerus och Herodotus, de der ansågo jorden vara
platt »som en pannkaka» och rundtomkring omfluten
af verldshafvet! Hvilket ofantligt framsteg måste
vi ej anse Aristoteles’ för sin tid utan tvifvel
ytterst djerfva påstående vara, att »jorden är
klotformig» – en lära, så stridande mot allmänna
föreställningssättet, att den under medeltiden ej
blott begabbades såsom ytterst löjlig och enfaldig,
utan rent af stämplades såsom kättersk och stridande
mot kristna religionens grundsanningar. Vi veta alla,
huru sanningen blef lagd i öppen dag genom Christopher
Columbus och än mera genom den under den olycklige
Fernando de Magelhaens’ befäl företagna första
jordomseglingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
