- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
235

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resultaterna af de svenska expeditionerna till Spetsbergen. Af -e-

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

235

tager Skåne, utom de yngre, s. k. qvartära
bildningarna, nästan endast förekomma bergarter och
jordlager tillhörande urformationen och siluriska
formationen, så har man deremot på Spetsbergen funnit
en mängd olika lager, tillhörande ur-formationen,
siluriska eller devoniska *), bergkalk-, permiska,
trias-, jura- och miocenperioderna, och då i
flere af dessa en mängd försteningar af djur-
och växtlemriingar påträffats, så hafva härigenom
vigtiga bidrag blifvit lemnade till bedömandet af
fornverldens flora och fauna i de arktiska trakterna
af jordklotet. Synnerligen rik synes framför allt
bergkalkens djur-verld hafva varit, men bearbetningen
af denna periods talrika och vackra petrefakter
har ännu ej medhunnits. Deremot har G. Lindström
bestämt och beskrifvit trias- och juraperiodernas
fossilier, liksom Osw. Heer (i Zurich) i de från
miocenperio-dens berglager hemförda växtaftrycken
funnit vigtiga bidrag till sin stora, nyss utkomna
Flora fö s s il i s arctica.

Trogne vår föresats, att, om möjligt, undvika att
trötta våra läsare med detaljer, som endast för män
af facket kunna vara af intresse, vilja vi här blott
påpeka några få fakta, som väl äro värda enhvars
uppmärksamhet.

Förflytta vi oss då i tankarne till den oss relativt
nära liggande miocenperioden, sådan den på Spetsbergen
visat sig, hvilken skilnad mellan förr och nu! Der
i våra dagar, såsom nyss nämnts, endast ömkeliga
parodier på buskar kunna fram-svälta ett magert
och problematiskt lif, prunkade då, såsom af de
hemförda försteningarna framgår, skogar af tall och
andra barrträd, af poppel, al, hassel, bok, lind och
platan, i hvilkas skugga smärre, nu längesedan utdöda
örter funno skydd och trefnad. Hvilken förändring i
klimatet måste ej hafva egt rum! Enligt de af Heer
anställda beräkningarna måste då vid ungefär 79°
n. br. medeltemperaturen för hela året hafva varit
-f 5° och för sommaren -f 14-15° d. v. s. norra
Spetsbergen borde då hafva haft ungefär samma klimat
som Christiania nu. Men

*) Då i åtskilliga bergarter inga iorsteningar blifvit
observerade, har det ej kunnat afgöras, till hvilken
af dessa formationer de rätteligen böra räknas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free