Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resultaterna af de svenska expeditionerna till Spetsbergen. Af -e-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
ännu varmare måtte det i en än mera aflägsen tid,
i trias-perioden, hafva varit, då i det ljumma
vattnet lefde ej blott präktiga båtsnäckor (N a u t
il u s-arter) och andra tropiska eller subtropiska
blötdjur, utan äfven stora, rofgiriga amphibier
(Ich-tyosaurier) anställde förödelse bland hafvets
öfriga invånare. Det tillhör expeditionen af 1864
att hafva gjort det vackra fyndet af ej blott
skelettdelar af dessa den tidens herrar, utan äfven
i ganska betydande mängd de förstenade lemningarna
efter deras glupska måltider.
Resultaterna af dessa geologiska undersökningar hafva
dock ej ett uteslutande vetenskapligt intresse, utan
torde måhända framdeles komma att få en viss betydelse
i rent praktiskt hänseende. Redan Scoresby omtalar,
att h valfångare på Spetsbergen anträffat stenkol, en
uppgift, som af flere senare resande blifvit bestyrkt,
så att norrmannen Keilhau t. o. m. kan bland de till
Norge under år 1826 införda Spetsbergsprodukterna
upptaga 60 tunnor stenkol. Imellertid hafva dessa
kol, efter hvad man vet, blott blifvit anträffade
såsom lösa bitar nedanför gla ciererna, ända tilldess
C. W. Blomstrand 1861 lyckades påträffa några lager
i fast berg, hvarförutan man naturligtvis aldrig
kan tänka på ett mera regelbundet tillgodogörande
af detta material. Och månne samt i sådant fall när
skall detta komma att ske? Skola vi måhända i en
framtid till fyllande af vårt behof af bränsle och
gas blifva nödsakade att t. o. m. vända oss till öar
ne i Ishafvet?
Härmed hafva vi, i största korthet och såvidt
det med denna tidskrifts tendens varit förenligt,
redogjort för de vetenskapliga resulta terna af de
trenne svenska Spetsbergsexpeditionerna. Åtskilligt
borde ytterligare tilläggas, t. ex. om O. Torells
undersökningar af glaciererna och deraf hemtade
bidrag till teorien om en istid i norden m. m., men vi
hafva alltför länge tagit våra läsares uppmärksamhet
i anspråk. Vi vilja derför blott såsom en frukt af
dessa färder påpeka de tvenne vackra och intressanta
arbeten *), som afse att sätta en större allmänhet
*) Svenska Expeditionen till Spetsbergen
år 1861 under ledning af Otto Torell. Ur
deltagarnes anteckningar och andra handlingar
skildrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
