Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resultaterna af de svenska expeditionerna till Spetsbergen. Af -e-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
åskådlig bild, hvarjemte tvenne af våra konstnärer
till beskrif-ningen af 1864 års färd lemnat bidrag
i form af ett par raska genre-taflor.
Då nu så är förhållandet, kunna vi ej annat än såsom
gifvet antaga, att dessa arbeten inom vårt land skola
erhålla en ej liten läsare-krets. Redan ämnet bör
locka dertill, ty ej blott den »arktiska frågan»
i allmänhet, utan Spetsbergen isynnerhet har på
senare tider - tack vare våra landsmäns arbeten och
iakttagelser! - ådragit sig en ej ringa uppmärksamhet
i utlandet. Ej blott i Petermanns bekanta
Geographische Mitthei-lungen och andra geografiska
tidskrifter, ej blott i en mängd naturhistoriska
journaler hafva utförliga redogörelser blifvit
lemnade för de hittills bekantgjorda resulta terna
af de svenska expeditionerna, utan äfven särskilda
arbeten hafva utkommit, afsedda att lemna en större
allmänhet tillförlitliga upplysningar om Spetsbergen,
dess naturprodukter och öfriga förhållanden. Så har
Charles Martins i ett under titeln »Du Spitsberg au
Sahara» 1865 i Paris utkommet vidlyftigt arbete lemnat
en ny, omarbetad upplaga af sin redan förut utgifna
skildring af sitt deltagande i Gaimards expedition
1838 till nordliga Europa, och en ännu utförligare
framställning lem nas i Esquisse physique des Hes
Spitsbergen et du Pöle arctique par M. A. Charles Grad
(Paris 1866). Huru vigtiga dessa författare funnit
de svenska uppgifterna, finna vi ej mindre af de
talrika citaterna i det senare arbetet, än ock af
ordagranna aftryck i det förra*) utan anförande af
källan, hvarifrån de herntats.
Innan vi nedlägga pennan, anse vi oss skyldiga att
med några ord omnämna de »Anteckningar från en resa
till Ishafvet i trakten af Jan Mayen år 1863, af
Aug. Qvennerstedt», hvilka utgöra ungefär hälften af
det senast utkomna arbetet om svenska polar-färderna.
*) På ej mindre än tvenne ställen, nemligen såväl
i det citerade arbetet som i en fransk botanisk
tidskrift, har M:r Martins, corresponderande ledamot
af franska institutet, ej aktat för rof att såsom sin
införa Malmgrens förteckning på Spetsbergens växter,
och detta t. o. m. så i»oga, att äfven tryckfelen
fått medfölja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
