Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1786 års riksdag af C. Fr. Wærn. Af -ll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansett den såsom någon i rikets hushållning djupt
ingripande angelägenhet, så hade han i bondeståndets
uttalade önskan att de hemmavarande skulle höras,
jemte preste- och borgareståndens bifall till den
kongliga propositionen, full anledning att fortgå
på den redan inslagna (men förut något olagliga)
vägen att med rust- och rothållarena sjelfva afsluta
passevolans-contracter. Om alla dessa ständernas
beslut kan man dock med fullt skäl säga, att de
alldeles icke lade hinder i vägen för regeringens
utöfning», under det deremot de begge senare icke voro
något annat än fullt loyala och i sannaste mening
konstitutionella medel att häfcla representationens
sjelfständighet och att om möjligt förhindra hvad
representationen ville förhindra, nemligen krig.
Det gifves dock äfven ett annat sätt att uppfatta
denna riksdag - att se den icke från dess egen och
situationens, utan från konungens och det förgångna
riksdagseländets synpunkt, att bedöma den mindre
efter hvad den gjort än efter hvad den menat och
antages hafva menat. Då blifva alla anslagen endast
yttringar af ett sinne, som redan var mot konungen
hatfullt intill döden, af intriger som spunnos i
mörkret, i Finland och i Petersburg, af en skändlig
lust till utländskt guld eller brottslig längtan efter
den försvunna oligarkiens tider. Då kan man komma ända
derhän att upptäcka ett omedelbart caussalsamraan-hang
mellan 1786 och 1789 årens riksdagar, till att anse
1786 års oppositionsmän som det verkliga upphofvet
till det på följande enväldet, alldeles som om
den konung hvilken upplöste 1786 års riksdag med
förtrytelse, begynte 1788 års krig och inkallade
1789 års ständer för att kufva dem, icke hade varit
något annat än det nödvändiga verktyget för det forna
samhällsskickets sjelfupplösning. Men månne man icke
då har förbisett, att något verkligt godt ändock fanns
uti frihetstidens statsskick, något som med en varsam
och omsorgsfull ledning hade kunnat blifva 1809 års
statsskick - utan 1789 års envälde; förbisett också,
att just en sådan ledning var Gustafs uppgift, men
att vilkoret för densamma var förmågan att upptäcka
detta goda, sinnet för denna folkets och ständernas
frihet. Och hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
