- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
253

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Populära anteckningar i allmän Statsrätt af en folkets vän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

253

den sanningen: att det är denna senare statens
verksamhet, den uppfostrande, som menskligheten i
sin utveckling allt mer och mer kommer ifrån; att hon
går framåt mot ett mål, der man allt klarare skönjer
staten såsom endast och allenast rättssamfundet,
befriad från uppgifterna att vara menniskornas
samvete, menniskornas religion, menniskornas rikedom,
eller att förverkliga religionen, sedligheten och den
materiella välmågan; ett samfund som derför alldeles
icke behöfver framställa någon »sorglig eller torftig
företeelse af endast rättsanstalter», utan som för sin
del blott sysselsätter sig med att gifva den rättsliga
formen åt den rika mångfalden af verksamma samfund och
individer, hvilka sjelfva veta att för sig förverkliga
religion och sedlighet, sjelfva veta att befordra sitt
välstånd. Detta mål torde icke vara någon hägring. Man
skulle vara blind, för att icke se, huru vi redan
länge gått i den riktningen; men man behöfver dock,
för att vinna idealet, icke göra sig skyldig till
att yrka dess ögonblickliga förverkligande, ett
yrkaride som skulle visa obekantskap med den menskliga
utvecklingens natur. Hvad statsvetenskapen nödvändigt
behöfver är en verklig undersökning af de rätta medlen
att förverkliga detsamma; en sådan undersökning,
der man för hvarje land och hvarje stadium af
kultur uppställer frågan: hvilka äro de krafter
med hvilka detta folk har att röra sig; huru skola
de användas för att fostras till sjelf verksamhet;
huru stor portion af den nödiga yttre impulsen kan
begagnas utan fara för det inre lifvet, som skall
väckas ur sin slummer men genom för mycken välvilja
kan för-qväfvas. Det är en undersökning, som ingår
såsom väsentlig beståndsdel i statsmannens konst.

För att icke alltför mycket upptaga utrymmet afsluta
vi här vår anmälan, endast tilläggande, att den som
vill söka ytterligare bevis derpå, att vår författare
något lösligt behandlat vissa af statsvetenskapens
frågor, skall finna dem i framställningen af
theorierna om statsmaktens rättsgrund (sidan
43). Redan den första indelningen af dessa theorier
ger anledning till grundade anmärkningar, då man
nemligen finner omtalade de tre klasserna: historiska,
religiösa och rationella tbeorier, af hvilka de första
sägas antaga historien, de följande Gud, och de sista
menniskans förnuft »såsom den urkälla hvartir man har
att hemta denna högsta jordiska makt»! Och när man då
under de historiska finner sammanförda Hobbes, Hume,
Locke, Grotius och Krause! under de rationella åter
Hobbes, Locke, Hume, Grotius, Rousseau samt slutligen
diverse andra rättslärare, så blir förf. oss skyldig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free