Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det svenska bibelöfversättningsarbetet. III o. IV. Af Artur Hazelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
let för att gifva oss Guds ord rent och oförändradt
inblandat menniskomeningar till dess utläggning
och förklaring.
Men kommissionen torde väl hafva vigtiga skäl,
h vårföre hon vill låta dessa ord qvarstå
orubbade. Hörom dem! »Till så säkra resultaten),
yttrar doktor Knös om våra dagars textkritik, »har
denna kritik icke hunnit, att den vågat alldeles
utesluta något af de i kritiskt hänseende mest i fråga
satta ställen. Bland sådana ställen måste onekligen
l Joh. 5: 7, 8 »»tre äro de, som vittna i himmelen»»
m. m. sättas i främsta rummet; men det finnes ingen
nyare upplaga af Nya testamentet, som ej upptager
detta ställe antingen i texten, om ock stundom med
annan stil, eller ock i margen eller i undersatt
not. Likaså finnes det ock ingen nyare öfversättning
af Nya testamentet, som ej innehåller detta ställe, om
ock flere på ett eller annat sätt, vanligast med ett
slags kritiskt tecken, tillkännagifva, att läsarten
här är tvifvel underkastad. Häri har således i den
svenska proföfversättningen ingen förändring skett
eller bort ske»*.
Innehåller nu detta försvar något, som är
egnaclt att rubba vår öfvertygelse om ställets
äkthet? Visserligen icke. Kommissionen ser saken
ifrån en annan sida. Eftersom de finnas qvar,
heter det, i alla nyare (!) upplagor och alla nyare
(!) öfver-sättningar af Nya testamentet, alltså
»har i den svenska öfversättningen ingen förändring
häri skett eller bort ske.» Verkligen! Det tyckes
oss emellertid ej vara kommissionen rätt värdigt att
liksom icke våga se saken rätt i ansigtet, utan ställa
sig bakom skyddet af alle andre, hvilka hafva gjort på
samma sätt. Försigtigt kan detta visserligen synas,
men vigtigare är den frågan: är det rätt? Borde icke
kommissionen först tänka på hvad hon är skyldig den
heliga texten och sanningen, och ej förr än i andra
rummet på den för handen varande öfversättningen
och på de faror och skaknirigar, hvilka en sådan
förändring enligt hennes åsigt kunde medföra?
Undersöka vi nu något närmare dessa nyare
kritiska upp-
* Anf. st. Sid. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
