Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det svenska bibelöfversättningsarbetet. III o. IV. Af Artur Hazelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
och andra skäl synes följa, att denna berättelse icke
är skrifvet! af Johannes, utan att v. 12 af detta
kapitel omedelbart ansluter sig till v. 52 af det
förra och innehåller fortsättningen af Jesu tal vid
löfhyddohögtiden. Historien om äktenskapsbry-terskan
synes i förstone hafva fortplantat sig muntligen
och först i 4 (enligt riågre i 2) seklet fått
sin plats här i Johannes evangelium. I fyra yngre
handskrifter finnes den i slutet af Luk. 21 kap. Dess
sköna innehåll, hvari man dock velat finna några
arkeologiska svårigheter, är af den beskaffenhet,
att ingen ting hindrar den samma att vara äkta,
d. v. s. verkligen hafva tilldragit sig»*. Meliris
utslag är följande: »Denna berättelse, hvars
historiska sanning är höjd öfver allt tvifvel,
hör dock icke till Johannesevangeliet, utan till
den muntliga evangeliitraditionen, hvarifrån den
icke kan hafva inkommit i handskrifterna före 4:de
seklet, ty den saknas i den sinaitiska handskriften
liksom i de öfriga äldsta handskrifter: och i de
handskrifter, der den förekommer, är den införd på
olika ställen, lämpligast enligt 4 handskrifter vid
slutet af Luk. 21, dock att den torde höra till en
af Jesu tidigare vistelser i Jerusalem, t. ex. den,
som omtalas Joh. 5»**. Hos Melin äro derföre dessa
verser satta inom klämmer. Tischendorf har ej ens
upptagit dem i texten. I våra nya proföfversättningar
åter stå de såsom höjda öfver alla misstankar.
Större svårigheter möta visserligen vid det
bekanta stället Mark. 16: 9-20, der det omtalas,
huru Jesus efter sin uppståndelse uppenbarade sig,
huru han instiftade läroämbetet och uppfor till
himmelen. Såsom kändt är, saknas denna del af
kapitlet i de allra äldsta och allra vigtigaste
grekiska handskrifterna, nämligen den vatikanska
och den sinaitiska, och har derföre af Tischendorf
blifvit ur texten utesluten. Melin nämner likväl härom
ingen ting. Ännu mindre kan man vänta att i den sista
proföfversättningen se tvifvelsmålen antydda.
Af det ofvan stående finner läsaren, att
doktor Melin,
* Anf. st. D. I. Sid. 532. ** Anf. st. I. Sid. 228.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
