- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
274

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det svenska bibelöfversättningsarbetet. III o. IV. Af Artur Hazelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

274

Det är emellertid lätt förklarligt, att vid
tillämpningen af denna allmänna grundsats olika tankar
kunna yppas om hvad troheten emot grundspråket och
afseendet på den gamla öfversättningen fordra vid
sidan af den trohet, som man är modersmålet skyldig. I
hög grad lärorikt och upplysande är det att följa
denna frågas behandling under de olika skiften, i
hvilka kommissionens verksamhet kan särskiljas. Också
skola vi äfven här gifva läsaren det historiska
synglaset, på det han med desto säkrare blick må
kunna pröfva ställningen.

Bibelkommissionens protokoll visa, att allt ifrån
hennes första tid det nämda ämnet varit föremål för
de skarpaste meningsskiljaktigheter. Att grundtextens
mening borde tydligt och klart uttryckas, derom voro
säkerligen då alle lifligt öfver-tygade. Men man
trodde sig på olika vägar komma till målet.

Så uttalade Aurivillius den åsigten, att man borde
till undvikande af en så bokstaflig tolkning., som
i stadgarnes andra paragraf ej godkännes, icke ord
för ord uttrycka grundtexten, utan på sina ställen
bruka den nödvändiga frihet att än ute-lemna ett och
annat ord af originalet, än inrycka något ord, som
der ej finnes, för att såmedelst kunna göra meningen
tydligare. Man borde söka få en öfversättning,
hvars stil vore flytande och ren, och i sådan afsigt
se på Skriftens ordaförstånd och rätta mening mer
än på sjelfva orden, i hvilket senare fall, och i
händelse öfversättningen blefve allt för bokstaflig,
hon ej annat kunde än blifva osmaklig i vårt språk,
och ändamålet med henne således ej vunnes. Denna regel
hade han under hela arbetet föresatt sig och dervid
i synnerhet tagit exempel af doktor Luther sjelf,
hvars öfversättning alldeles icke vore slafvisk och
tvungen efter orden i originalet, «ännu min-

mycken trygghet böra hufvudsakeligen anförtros
Biskopen Doctor Sereriius, samt Cancellie-Rådet
och Riddaren Ihre, som hvar för sig uti Svenska
språkets rykt och upodling så märkeliga arbeten å daga
lagt." Handlingar om en ny förbetrad Bibel-Version,
Stockholm 1772. Sid. 12.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free