Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det svenska bibelöfversättningsarbetet. III o. IV. Af Artur Hazelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
mängd förekommit. Saknats hafva de likväl icke,
och en del, som med allt skäl bort aflägsnas,
återfinna vi ännu 1861.
Allra först vilja vi fråga, hvarföre kommissionen
nödvändigt vill skrifva »epistel» i stället för
«bref»? 1816 var man nog fosterländsk att låta det
heta: «Pauli bref till Titus» o. s. v. En sådan
återgång synes oss rent ut sagdt oförsvarlig. -
Samma försmående af ett bestämdt framsteg i
fosterländsk riktning, hvilket kommissionen haft
för sina ögon i 1816 års öfversättning, finner man i
återupptagandet af «fabler» 2 Tim. 4: 4 m. fl. (1816:
«dikter»). -«Regera» har någon gång blifvit utbytt
mot «styra» eller «herrska» eller annat svenskt ord:
hvarföre icke alltid? - II Kor. 14: 11 heter det: «0m
jag nu icke vet språkets betydelse, blifver jag för
honom som talar barbarisk, och den som talar, blifver
för mig barbarisk.» För ^barbarisk» hade man 1780:
((blifver jag en främling»; och 1816: «varder jag
obegriplig». Men detta oaktadt skulle ((barbarisk»
få återkomma! Jämför Melin! - -
Yi hafva här i särskilda grupper samlat profstycken
på den oklarhet och otydlighet, som så ofta hvilar
öfver 1861 års proföfversättning. Talrika exempel på
oegentlighet i uttrycket, hvilka ej äro hänförbara
under något af ofvan upptagna fall, kunde ytterligare
framläggas, men vi lemna dem å sido för att icke allt
för länge taga vare läsares tålamod i anspråk.
Ännu en erinran nödgas vi emellertid göra, medan vi
här kämpa för en riktig uppfattning af Skriften.
I stadgarnes andra paragraf föreskrifves ibland annat:
«Hvad för öfrigt angår sådane ord uti Grund-Texten,
som hafva afseende på nogra Österländska Antiqviteter
och gamla Häfder, eller vissa derstädes öflige
Bruk och Sedvänjor (ritus), så mage de väl efter
Bokstafven öfversättas, men derjemte genom en Nota
efter Capitlet förklaras.» Några anmärkningar af det
slag, som med detta stadgande åsyftas, finnas likväl
icke i 1780 års öfversättning. 1816 ställde man sig
föreskriften till efterrättelse, men icke så 1853
och 1861. Hvarföre? Jo, både der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
