- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
324

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skönliteratur: Grefve de Camors. Roman af Octave Feuillet. Öfvers. af C. J. Backman. Af W.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324

dessa andar dock kunnat tecknas såsom
jemnstarka, såsom i djup och kraft hvarandra
värdiga, och detta är knappast fallet.

Efter denna anmärkning påpeka vi de gripande scenerna
hos markisinnan, särskildt den, då generalen
sofver och »hans sömn mördas» af de varelser,
han högst älskar, sarnt den, då generalen lyssnar
till sin makas samtal med Camors. Vi hafva redan
talat om det sätt, hvarpå man skulle kunna förklara
Ma-demoiselle cTEstrelles öfvergång till att blifva,
hvad markisinnan de Campvallon är. Denna senare
åter är tecknad med full sanning. Afventyrligt är
hennes lynne, och detta element skall ytterligare
ökas genom den leda, som framkallas af det eleganta,
på positivt innehåll utblottade lifvet i de lysande
kretsarna. Kommer så en stor passion, länge förberedd,
och det stolta sinnet skall gå långt i det onda och
jemväl, åtminstone i tanken, öfverskrida de gränser,
som skilja vällusten och mordet. Ty för passionen,
när den drifver mermiskan utom hennes mått, är allt
litet och relativt oriktigt i förhållande till henne
sjelf, och alla gränser upphäfvas.

Marie de Camors är en af de mest intagande bilder, den
nyare romanliteraturen har att uppvisa. Hon är tillika
en af de ädlaste; hos denna svaga qvinnovarelse
finnes spänstighet, kraft och mod, och det öde,
som, ännu slumrande, väntar att bryta löst, skall
ej sönderspränga hennes existens. Ur en oändlig sorg
skall hon åter lyfta sitt sinne till en sedlig styrka,
som med förtröstan vet att bära olyckan. Och detta
allt skall hon göra naturligt och enkelt, i känsla
af sin bräcklighet, utan öfverdrift, utan fras, mildt
som ett barn och fast som en qvinna. Hade vi skådat i
verkligheten Madame de Técle och hennes dotter i det
behag, som utmärker dem begge, skulle vi omedvetet,
vid den yttre apparitionen, förnummit något af den
»symboliska analogi mellan det sköna och det goda»,
om hvilken Kant talar. Den unga grefvinnan de Camors’
bref till sin moder äro små mästerstycken af naturligt
behag; man lär här känna jungfrun, som öfvergår i
qvinna och börjar ana lifvets stormar. Tillika finnes
något friskt, något halft skalkaktigt utbredt öfver
dessa rader, som visar oss, att hos Marie de Ca-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free