- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
345

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det svenska bibelöfversättningsarbetet. V - X. Af Artur Hazelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

345

dess ställe använda »tvingade» Matt. 27: 32;
Mark. 15: 21. Än mindre borde hon vackla mellan det
svaga »stridde» Upp. 12: 7 och det starka »stredo»
Ap. 23: 9; - mellan »beslutade» Ap. 27: 39; 2 Kor. 1:
17 och »beslöto» Ap. 15: 22. Detta vankelmod har
sträckt sig äfven till supinalfor-merna; sålunda:
»beslutat» Ap. 4: 28; 15: 25 och »beslu-tit» Ap. 21:
25; - »bedt» l Joh. 5: 15 och »bedit» Luk. 22: 32;
Joh. 16: 24. Äfven »dräpa» hade gerna öfver allt
kunnat få behålla sin starka böjning i stället för
att nu mista henne i participet och supinet.

Osäkerhet sporas ock i de om hvar andra förekommande
»bjudit» Luk. 14: 9, 10 och »budit» Luk. 7: 39;
Ap. 13: 47 m. fl.; - »förbjödo» Mark. 9: 38;
Luk. 9: 49 och »förböd» Mark. 7: 36; Ap. 28: 31;
- »läto» Joh. 3: 23; Ap. 4: 21; 5: 40 m. fl. och
»läto» Luk. 7: 29; Ap. 5: 40(1); 16: 22 m. fl.;
- »öfverblefna»(!) Matt. 15: 37 (jämför »blefne»
Joh. 6: 49, 58!) och »öfverblifna» Matt. 14: 20.

Innan vi lemna de starka verben, nämna vi såsom
föråldrade former, hvilka gerna må uppoffras: »språng»
Luk. 1: 41, 44 och »oomskorne» Ap. 7: 51.

Vi gå till de svaga verben.

Den afledningsvokal "a", hvars bevarande i vissa
former är det utmärkande kännetecknet för den
talrikaste klassen af svaga verb, plägar i vårdslöst
tal- och skriftspråk stundom utstötas, hvarigenom
en sammandragning eger rum och tempustecknet "d"
för uttalets lättande utbytes mot "t". Af »talade»
får man sålunda »talte», af »frågade» blifver »frågte»
o. s. v.

I den sista proföfversättningen har man häri ej
tagit tillbörlig noggranhet i akt. Förseelsen mildras
föga - en och annan torde kanske anse henne ökas -
derigenom, att äfven de osammandragna språkenliga
formerna förekomma. Så har man både »beviste»
Ap. 17: 3; Luk. 10: 37 och »bevisade» Ap. 18: 28; -
»underviste» Mark. 9: 31 och »undervisade» Ap. 14: 27;
- »undervist» Luk. 1: 4; Ap. 18: 25 och »undervisad»
Gal. 6: 6; - »tjent» Mark. 15: 41;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free