- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
348

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det svenska bibelöfversättningsarbetet. V - X. Af Artur Hazelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

348

bibelöfversättningar i en massa af "varer", "
"förundrer", "ransaker", "hemter", "knorrer",
"van-drer", "reter", "beviser", "älsker",
"välsigner", "går", "ser", "tror" o. s. v. Att denna
ändelse icke är af svensk börd är satt utom allt
tvifvel. Fornsvenskan hade här "in", någon gång
"en", och derur hafva våra vanliga imperativformer
"vandren", "veten", "älsken", "välsignen"
o. s. v. helt naturligt uppvuxit. Ja i den äldsta
handskriften af den gamla bi-belöfversättning, som
vi hafva från vår medeltid, äfvensom i en af henne
på 1520-talet tagen afskrift, är "in" ("en") den
afgjordt herskande formen, och derföre "framställer
sig", säger Eydqvist, "såsom alldeles omotiverad den
i Gustaf Ls Bibel konseqvent i aktivet genomförda
ändeisen er (r)3 sorn fortplantats i den ännu gällande
Bibeltolkningen." Lånet gjordes ifrån danskan, hvilket
är så mycket förklarligare, "som inflytandet från våra
södra stamfränders tungomål aldrig varit större än
just de tvenne årtionden, som föregingo vårt första
tryckta Bibelverk." * Detta "er" har häller aldrig
kunnat slå rot i vårt vanliga tal- eller skriftspråk.

Möjligen skall man, allt detta oaktadt, på ett och
annat håll räkna dessa nu omtalade ändelser till
kyrkospråkets dyrbaraste kännetecken och ej på några
vilkor vilja offra de samma. Högst beklagligt vore det
emellertid, om en sådan åsigt skulle ytterligare ett
eller annat hundratal af år fästa vid vårt modersmål
dessa oss ursprungligen alldeles främmande former.

En hvar känner, att våra substantiv, åtskilliga
fornartade talesätt oräknade, hafva förlorat alla
kasualändelser, utom det genitiva "s". Kommissionen
söker likväl i vissa maskulina substantiv med
afledningen "e" uppehålla en skilnad emellan
subjektsform och objektsform. Derföre finna vi å
ena sidan såsom subjektsformer "ande" Mark. 9: 25;
"eldslåge" Upp. 1: 14; "herre" Luk. 14: 22; "måne"
Mark. 13: 24; "vilje" Joh. 6: 40; "ände" Matt. 13:
39; - å andra sidan åter

* Se om detta ämne Ry d q vi s t:
anf. st. Sid. 377-383.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free