Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det svenska bibelöfversättningsarbetet. V - X. Af Artur Hazelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
sessif gäller, utan blott genit. till 3:e personen
(hans, hennes, dess, pl. deras)".
Dessa lo förd får bibelkommissionen, liksom
visserligen m ange andre, icke alldeles tillräkna
sig. De förseelser hon i den sista proföfversättningen
- af Nya testamentet begår med hänsyn till det
reflexiva possessivet "sin" äro icke få.
Än finner man "sin", der språkets lagar fordra
genitivformen af det personliga pronomenet. Alltså:
"Gudi vare tack för sin outsägliga gåfva" 2 Kor. 9:
15; - "Han göre eder skickliga uti allt godt verk,
till att göra sin vilja" Ebr. 13: 21; - "Stick ditt
svärd i sitt rum" Matt. 26: 52; - "och skall bortstöta
din ljusastake från sitt rum" (1816: "dess") Upp.
2: 5; - "Gud gifver–––-åt hvart och ett sädesslag
sin (!)
egen kropp" (1816: "dess") l Kor. 15: 38.
Än åter saknar man det nämda pronomenet, der det utan
allt tvifvel borde förekomma. Sålunda står "dess"
språkvidrigt i stället för "sin": "såsom solen skiner
i dess kraft (1816: "sin") Upp. 1: 16. - Pä andra
ställen likaledes "deras": "dem som högfärdige äro
uti deras hjertas sinne (1816: "sina") Läk. 1: 51;
- "att de skulle - - blifva botade af Honom ifrån
deras krankheter" Luk. 5: 15; - "och i deras hjertas
enfaldighet lefvande Gud" Ap. 2: 46; - "som - - icke
hafva gjort bot för deras orenhet" 2 Kor. 12: 21;
- "såsom de andre hedningar vandra i deras sinnes
fåfänglighet" (1816: "uti sitt sinnes") Ef..4: 17.
Hvad angår detta sista missbruk, som genom tysk och
dansk inflytelse stundom varit på väg att tillkämpa
sig burskap i svenskan, må till yttermera visso
meddelas ett domslut af samme utmärkte språkforskare,
hvars ord vi nyss lånade. "Den ifrågavarande
pronominala användningen är", säger han, "så helt
och hållet stridande mot den Svenska syntaxen,
och har en så stark motståndare i det hos mängden
friska språk-gehöret, att, med bästa vilja, ingen
vågat, eller ens kunnat, följdrigtigt genomföra den
samma. Från grammatikens sida kan ingen dag-
* liydqvist: Den Historiska Språkforskningen.
2 uppl. Stockholm 1863. Sid. 41 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
