Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merkantilism. J. W. Arnberg: Anteckningar om frihetstidens Politiska Ekonomi. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
888
uppvisande af detta frihetstidens ekonomiska
sammanhang med det förflutna, hvarpå han flerstädes
i sitt arbete hänsyftar, och denna önskan hoppas vi,
att han icke länge skall lemna otillfredsstäld. Hvad
denna tids politiska ekonomer bestämdt och tydligt
hade gemensamt med sina förfäder och af dem tagit i
arf, var öfver-tygeisen om statens allmänna pligt och
rätt att organisera arbetet och bytet. Landsfadren
Gustaf Vasa hade redan för tvåhundra år sedan
i sina offentliga föreläsningar för det svenska
folket gifvit ett slags teoretisk grundläggning för
denna statsmaktens befogenhet, hvilken, om ock någon
gång förutut öfvad, dock af honom för första gången
efter en bestämd plan och med ren konseqvens sattes
i verket. Efterträdarne tillämpade principen i samma
mön, som de visste att fullfölja de landsfaderliga
omsorgerna, och Sverige stod redan högt pä gradskalan
af statsdespotism inom det ekonomiska området,
när frihetstiden inbröt med sitt. ännu fruktsammare
envälde.
Ser man åter på de principer, efter hvilka denna
statens ledning af arbetet och bytet under den
föregående tiden bedrifvits, så förete de ock
exempel på nästan allt, hvad man i den vägen kan
upptänka eller begära. Sedan man en gång kommit in
på den vägen att vilja sätta de skrifna lagarne i
de naturliga la-garnes ställe, var det ingen ände
på författningar till rikets nytta och medborgarnes
timliga välfärd. Mångfaldiga voro naturligtvis de
tillfällen, då kronans rent fiskaliska intresse
sålunda befordrades; de voro, tyvärr, talrika nog
äfven i vårt fädernesland : våra myntförändringar,
vårt raonopolväsen vittna derom, ehuru rättvisan
fordrar det erkännandet, att Sveriges furstar
i något mindre grad gjort sig skyldiga dertill
än t. ex. Tysklands, Frankrikes och Englands. De
finansiella utvägarnes vexlingar bilda dock ett eget
kapitel inom ekonomienshistoria; vi kunna här bortse
från det samma, för att isynnerhet fästa oss vid det,
som egentligen utgör förberedelsen till frihetstidens
ekonomiska politik, statens politimässiga vård om
näringslif-vets utveckling. I sjelfva verket yttrade
sig denna vård deruti, att allteftersom statsmännens
ögonmärke’ och synkrets vexlade, upptogs det ena
intresset efter det andra och försågs med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
