Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merkantilism. J. W. Arnberg: Anteckningar om frihetstidens Politiska Ekonomi. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
och Baco i sina ekonomiska skrifter oförbehållsamt
denna den ekonomiska disharmoniens grundsats,
som i afseende på den internationella handeln är
protektionismens hörnsten, att den enes vinst alltid
måste vara den andres förlust.
Saken är helt naturlig; ty hela merkantilsystemet
är ett sådant åskådningssätt, som likasom af
sig sjelf framspringer ur den allra första och
ytligaste betraktelsen af det ekonomiska lifvet;
det måste derför hafva närbefryndade fallacier
äfven i de tide-hvarf, som förbereda dess egentliga
framträdande. De ekonomiska satser och derpå grundade
lagbud, hvarpå vi nyss anfört exempel, voro dock
likasom lösa hugskott, foster af stundens ingifvelser;
dessa första antaganden behöfde ett sammanhang, en
ledande grundtanke, och de fingo den genom sjuttonde
seklets författare och finansierer. Dertill medverkade
yttre omständigheter. Penningevärdets förändringar
till följd af den ökade silfver-produktionen och
genom de allt ursinnigare myntförsämringarna
synas först hafva väckt forskningslusten till
aktgifvande på det ekonomiska lifvets grundvilkor,
och myntväsendets vetenskap blir förelöparen till
nationalekonomien. Genom andra ekonomiska nyheters
framträdande fick derefter den senare större fart
och en egendomlig riktning. Handelslifvet hade
efter de stora upptäckterna antagit häpnadsväckande
dimensioner; rikedomar likasom växte upp ur hafvets
sköte och strömmade till de folk, som rätt för-stodo
sin nya konst; manufakturer uppblomstrade i länder,
som bredvid de ståtliga konungarikena togo sig ut
som små kyffen, och snart väcktes uppmärksamheten
på dessa företeelser, som före-föllo nästan som ett
trolleri. Hvad man icke såg, var att politisk frihet
och dermed sammanhängande både andlig och materiel
lifskraftighet voro underverkens naturliga grund;
men hvad man tydligt märkte, var den raonopolartade
öfverlägsenhet, som onekligen tillfallit några sålunda
lyckligt lottade nationer. Hvad man icke såg, var
att dessa folks rikedom växte just derför, att de
använde sina krafter på deri för tillfället och för
dem naturligaste produktion, men hvad man genast
fick i ögonen, var att handeln och manufakturerna
voro denna rikedoms källa. Då byggdes en teori om
handelns och varuförädlingens ojemförligen öfverlägsna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
