Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merkantilism. J. W. Arnberg: Anteckningar om frihetstidens Politiska Ekonomi. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
produktivitet; då uppgick det ljuset, att endast det
samhälle, som sjelf förser sig med alla sina behof,
kan vinna rikedom, och stödd på den lättförklarliga,
men ekonomiskt tröstlösa föreställningen om
bytet såsom en kamp mellan vinst och förlust,
kunde man vid den internationella handeln icke
erkänna någonting annat såsom vinstresultat än
penningen, hvilken således antogs vara utslagsvigt
i »handelsbalancen». Då låg ock deri utvägen närmast
till hands att stäfja den tryckande överlägsenhetens
monopol med hinder och förbud, att skapa handel
och manufakturer på utläudingens, och ännu mer
på sin egen, bekostnad och att för detta ändamål
afpassa hela den sinnrika apparaten af statens
politilagstiftning. Hvad som förut tillgripits
likasom på försök och för ögonblickets behof, gjordes
nu till osvikliga och ständiga utvägar, och äfven
den lagstiftning, som förut opererat utan ringaste
merkantilistisk anstrykning, inordnades i det nya
systemets tjenst och begagnades för dess egendomliga
syften. De förut oklara meningarna och tillfälliga
förfogandena fingo nu systemets klarhet och säkerhet,
i det de upptogos och utvecklades i ljuset af
en genomtänkt princip. Penningeexportförbuden
grundades på en högre nödvändighet än den rent
fiska-liska, lyx- och korisumtionslagarne fingo icke
längre vara blott sedlighets- och sparsamhetsbud,
privilegieväsendet blef mera än en inkomstkälla för
det kungliga kansliet. De många tullarne och förbuden
skulle ej längre vara till blott för en roflysten
statskassas behof, utan ombildades och förstärktes
till kraftiga försvarsverk mot den fiende, som under
form af konkurrens hotade hvarje folks näringslif. De
många reglementena, parteringarna, skråordningarna
miste sitt utseende af nyckfullhet och hopjem-kades
tillsammans med monopoler, privilegier och premier
till ett konstrikt maskineri, afsedt att tillverka en
vinstgifvande produktion. Öfverflödsförordningarna
slutligen, pristaxorna och kreditlagarne användes
som riktkilar för att jemnka konsumtionen efter
produktionens behof eller som botemedel mot systemets
oundvikliga olägenheter.
Så rustad gick merkantilismen genom verlden och
blåste upp folken till strid och hat mot hvarandra,
nedbröt med vålds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
