- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
395

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merkantilism. J. W. Arnberg: Anteckningar om frihetstidens Politiska Ekonomi. Af Hans Forssell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

395

onyttigt kram, utan hellre rikta sitt land med goda
dalrar och andra klenodier. Med sin bittra erfarenhet
af hansestädernas tryckande handelsmonopol är han
särdeles angelägen om hjelp mot den deraf vållade
underlägsenheten i Sveriges handel oeh tillgriper som
korrektiv stundom både införsel- och utförselförbud
gent emot det öfvennodiga Liibeck. En och annan gång
utbrister han ock i otålighet öfver de stora utgifter
i varor och penningar, som Sverige måste göra för
sådana artiklar som t. ex!, humle, hvilken rätt väl
kunde här produceras; och en ganska märkbar färg af
"balans"-idéen har hans bud i 1552 års för öfrigt
rätt liberala tullordning: att den svenske borgare,
som i riket inför mera gods, än han i värde utför,
skall s för sådant »öfver-vigtsgods» gifva tull såsom
främmande för deras varor

Häri ligga, som man ser, goda ansatser, men det är
ännu icke någon rätt merkantilism. Gustaf har icke
någon aning om, att varuförädling och handel äro
de enda rätta för-värfskällorna, och hans äflan för
den senares bästa går hufvudsakligen ut på prisens
uppehållande, den svenska affärsduglighetens
utbildning och det sega hanseatiska monopolets
upphäfvande genom nya handelsförbindelser och en
deraf följande liflig konkurrens på den svenska
marknaden. För honom, likasom för Sully, är ännu
ordningens grundsats den förnämsta, och när han ifrar
mot öfverflöd, är det hufvudsakligen ur den moraliska
synpunkten, »att borgare och bönder må hålla sig vid
den drägt och klädebonad, som deras fäder före dem
hållit hafva, förty bräm och högfärd är platt intet
af nöden, utan till Guds förtörnelse och det meniga
bästas förderf».

På samma sätt förhåller sig ocli med Carl IX och
äfven med Gustaf Adolf. Deras författningar åsyfta
tydligen framför allt ordningens upprätthållande
inom näringar och handel; förbuden mot penningeexport
afse, likasom i Gustafs dagar, endast fatalier eller
ätande varor hvilka till rikets nödtorft stundom
måste innehållas. Deras och de närmast följande
styrelsernas öfverflödsförordningar hafva ännu blott
för ändamål att befordra sparsarnhet och goda seder,
hvartill ock sluter sig det nya motiv, som framkallas
af tidehvarfvets skötesynd, rangsjukan och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free