Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merkantilism. J. W. Arnberg: Anteckningar om frihetstidens Politiska Ekonomi. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
ståndsskilnaderna. Deras mening med] tullen och
silfvervexeln ar förnämligast att deri hafva
ett instrument till kronans lättnad och inkomst;
endast undantagsvis och i andra rummet framskymtar
dervid afsigten att styra handelns lopp, hvarför
också en allmän klagan förspörjes öfver den
fullkomliga regellöshet, som herrskar i denna
beskattning. Starkast framträder naturligtvis
merkantilismens ande i de på visst sätt ända från
Gustaf den Lstes tider ärfda differenstullarne*) och
i de stora handelskompagniernas monopoler. Onekligen
låg deri ett syfte att höja rikets handel, att
benificera rikets köpmän eller rikets skeppsredare,
(de mångfaldiga tullordningarna tyckas tveka om
dessa begge näringsgrenars företrädesrätt till
dessa beneficier: jemför tullordningarna 1617, 37,
38, 40, 43, 48 och skeppsordningarna af 1646, 52,
54), gent emot de främmande; men de förre voro dock
icke absolut fiendtliga mot den utländska handeln
och förrådde åtminstone icke någon prohibitistisk
motvilja mot den utländska importen; de senare
åter utgå visserligen till en del från en nitisk
omvårdnad om handelsväsendet, men blifva till följd
af de olyckliga och tvingande omständigheterna
hufvudsakligen ett medel att skaffa kronan profit:
de medförde också så svåra olyckor och trångmål,
att äfven de ifrigare merkantilisterne längre fram
misstrodde deras verkningar, isynnerhet som de, för så
vidt de afsågo import, icke rätt passade in i systemet
(vi hänvisa t. ex. för frihetstiden till hr Arnbergs
framställning af Ostindiska Kompagniets öden).
I Kongl. Maj-.ts punkter till Borgerskapet 1619
framträder
*) Differentialtullarne med afseende å skeppen
datera sig från Gustaf Adolfs bref 1617 23/7; men
med afseende på köpmännen finnas de redan under
1500-talet. De omtalas i 1552 års tullordning och
visa sig i de äldsta bevarade tullspecialerna (från
1534 och 1543) såsom skilnaden mellan tullfrie
("Svenske borgare med hus"), halffrie (gifta
köpsvenner m. fl.) och dem som betala "hel tull"
(ogifta köpsvenner och utländingar). Dock gjordes
härifrån under 1500-talet betydande undantag,
derigenom att helfrihet frikostigt utdelades åt både
svenske och främmande köpmän, af de senare än åt
vissa städers handlande, än åt de enskilde köpmän,
som lågo i kommers med det kungliga varuhuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
