Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
gälla och på hvilka grunder öfriga i Kgl. Försäkr. 23
Febr. 1789 uppräknade förmåner nu måste frånkännas
giltighet såsom ståndsprivilegier. Förf. har rört
ihop de förmåner, som tillförsäkrats städerna, med
dem som tillhört borgerskapet, och inskränkt sig
till att förklara, att med undantag af hvad som angår
»den till städerna förlänta fasta egendom eller ock
rättigheten att uppbära tomtöreu af gårdar, byggda
på stadens ofria tomter eller vissa andra afgifter
eller dermed jemförliga förmåner och friheter enligt
fundationsbrefvens innehåll», hvilka »kunna anses
vara af privilegiinatur», allt annat är dels genom
särskilda författningar annorlunda bestämdt, dels i
gällande grundlag stadgadt. Vi kunna ej undgå att
anmärka såsom ett fel, att förf. förbigått bland
dessa privilegier den städerna ännu tillkommande
rätt till själfstyrelse, innebärande enl. g 3 i
1789 års Förs. rätt att föreslå borgmästare och
välja rådmän, att antaga mindre betjening, att
taxeras af egna medlemmar och att förvalta städernas
enskilda kassor; af hvilka rättigheten i afseende
på magistrats tillsättning förutsattes såsom ännu
gällande i K. F. om Kommunalstyrelse i stad g 46,
likasom ock den rätt - till egendom, som särskildt
tillhört det burskapsegande borgerskapet, i g 5
samma K. F. erkännes. Äfvenledes hade förf. bort
anmärka, huruledes, trots den i 1789 års Förs. g 5
innehållna föreskriften om burskap såsom vilkor för
borgerlig handel och rörelse, handelssocieteters och
handtverksskråns rätt vid fråga om burskaps meddelande
och skydd emot fuskare, näringslagstiftningen kunnat
af konungen ensam utöfvas i en riktning, som står
i strid med denna Kgl. Förs. Omnämnandet af den i
Kgl. Kung. 6 April 1810 oin ståndsprivilegiernas
jemnkning innehållna bestämmelsen härutinnan, och
af den tolkning, som borgareståndet deraf gjorde
vid 1812 års riksdag, hade för frågans utredning
varit behöfligt.
Likasom i afseende på Borgare- och Bondeståndens
privilegier förf. lemnat frågan i outredt skick,
så äfven i framställningen af Pres terskapets
privilegier. Här borde förf. hafva först afskilt de
i privilegierna upptagna stadganden, som skola anses
hafva förlorat sin privilegiinatur och sammansmält
med borger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
