- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
426

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

426

såsom gällande, än 1) rättigheten att utan särskild
ansökning hos Generaltullstyrelsen i egen hamn
aflasta de varor, hvilka Ridd. och Ad. derfrån vill
utföra. (Tullstadgan år 1866, g 41, Ad. Pr. g 19); 2)
forum privilegiatum, i det omfång, som återstår, sedan
1862 års Förordningar angående konkurs, boskilnad och
urarfvagörelse fått gällande kraft (Ad. Pr. g 6);, 3)
rätt till lika skydd med< riksdagsman vid fråga om
häktning, samt att anklagad kunna i vissa fall vid
fråga om häktning ställa personel eller reel borgen
(Ad. Pr. § 5);

4) Adelns rätt att välja bouppteckningsmän och
arfskiftesförrät-tare i stad (Kgl. Res. 3 Okt.
1675 och K. F. l Mars 1749);

5) hvartill kan läggas, ehuru icke
föremål för Adelns lagstiftningsrätt, R.F.
g 37, som stadgar om Ridd. och Ad.
rätt att sammanträda, för att om sina gemensamma
angelägenheter besluta enligt den Riddarhusordning,
som fastställes af konungen samt Ridd. och Ad.
gemensamt, och den i R.F. g 114 innehållna
bestämmelsen, att de ståndsprivilegier, som
fortfarande gälla, ej få ändras utan Ridd. och
Ad:s bifall. Säkerligen finnes ingen, huru
intresserad han än må vara för Ridd. och Ad:s
rättigheter, friheter och förmåner, som
ej med likgiltighet skall åse, huruvida den ena
eller andra af nu angifna synpunkter ta-ges till
utgångspunkt för afgörandet af frågan, om hvad
skall anses såsom adeligt privilegium eller icke i
nu uppräknade fall, och huruvida man således skall
stadna vid ofvan nyss uppräknade bestämmelser såscm
de enda qvarstående privilegier, eller dertill skola
läggas äfven de, som vi först ofvan uppgifvit,
men som ännu ej blifvit uttryckligen upphäfda.
- Vilja vi rådfråga den åsigt, som uttalades
af Riddarhusutskottet vid 1809 års riksdag i
ett memorial, af förf. åberopadt, af den 16
Okt., finna vi, att detta utskott anslöt
sig till den synpunkten, från hvilken allt, som
blifvit allmänt medborgerlig rätt, upphört
att vara privilegium för adeln. Utskottet, som
erhållit sig uppdraget »att författa och inkomma
med sådant sammandrag af 1723 års Ad. Pr., hvaraf
kunde utrönas, hvilka a/f de Ridd. och Ad. förut
tillhöriga uteslutande rättigheter verkligen ännu
äro öfri-riga», ansåg sig böra »genomgå så väl Adeliga
privilegierna af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free