Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
kan således ingalunda, på sätt förf. med utelemnandet
af motiveringen tillåtit sig, åberopas såsom skäl för
att detta utskott, hvars sammandrag förf. tillägger
egenskapen att vara »ett offi-cielt uttryck af adelns
uppfattning rörande dess återstående privilegier och
såsom sådant tjenat till ledning» (för hvem? när? och
under hvilka förhållanden?), antagit, att adeln skulle
deröfver ega en serskild lagstiftningsrätt. Detta
omnämnande af frälsefrihetens fortfarande bestånd,
i hvars hand jorden än må vara, utan att, på sätt
skett med öfriga bestämmelser, som ansetts gälla för
adeln, bland Ad. Pr. upptaga de vigtiga friheter,
som innehållas uppräknade i §>§ 8, 9, 10 Ad. Pr., -
om hvilkas innehåll förf. ej haft någon aning *) -
synes sålunda snarare hafva skett för att frånskilja
hvad rör jordnaturen, såsom tillhörande jordegare
af hvilken medborgareklass som helst, från hvad som
skall anses för Ad. Pr, än för att dit hänföra dem.
Går man ut ifrån den synpunkt, att hvad ej är
uttryckligen upphäfdt såsom adeligt privilegium, skall
såsom sådant fortfarande gälla, kommer man imellertid
till samma resultat, som då saken betraktas från den
nyss angifna af 1809 års H. H. U. antagna synpunkten,
eller att de frälsejorden tillhörande friheterna
ej numera kunna anses såsom adeliga privilegier,
ty de äro blott förmåner för den adelige liksom den
ofrälse jordegaren, såsom enskild person, ej såsom
medlem af någon viss samhällsklass. Detta är en följd
af frälsejordens kamerala natur, hvil-
*) Förf. som (sid. 226, not. 8) hänvisar läsaren
till ekonomi- och kamerallagfarenheten utan vidare
bestämning, för att erhålla upplysning om de
utskylder från hvilka dessa "landtfastigheter1’
äro fria, åberopar (sidd. 218, 224) Ad. Pr. § 8
såsom innehållande "stadgandet att säterier, rå-
och rörs- samt särskilda slags frälsehemman skola
öfver hela riket bibehålla-denna sin natur och de med
samma jord förenade friheter", hvilket ej är riktigt,
emedan denna § ej innehåller ett ord om jordriaturens
orubblighet (derom stadgas i Ad. Pr. §§ 24 - 27), men
endast sysselsätter sig med det ypperliga frälsets,
ej det ringaste med det allmänna frälsets friheter,
-samt innehåller en så fullständig uppräkning af
det ypperliga frälsets friheter, alt man om dessa
kan ur samma§, jemförd med iv. Kung. 6 April 1810,
erhålla den upplysning, för hvars vinnande förf. i
stället inbjuder läsaren till gällande författningar
i ekonomi- och kamerallagfarenheten i allmänhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
