- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
430

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

430

ken af Carl XI, som i sammanhang med reduktionen
fixerade det dåvarande förhållandet med frälsefrihet
och skattskyldighet, såsom reel fastades vid jorden,
i stället för att jordens natur af frälse eller
skattskyldig varit förut beroende af jordegaren och
kunnat med honom vexla. Den jord, som innehades med
säteri-, rå- och rörs- eller frälsefrihet fick nu
behålla denna sin natur, äfven om den komme i ofrälse
mans ego, och adelsmannen underkastades de onera^
som tillhörde den skattejord, hvartill han blef
egare. Till följd af adelns rusttjenstskyldighet
och dess förbindelse med frälsejorden förblef denna
dock på visst sätt förbunden med frälset, hvadan
man i 1723 års Ad. Pr., hvilka voro de första,
som efter reduktionen utfärdades, sökte att, så
vidt möjligt var, åt adeln förbehålla eganderätten
af frälsejord. Att man redan nu tog hänsyn till de
frälsejorden tillhörande friheter, såsom en gång
för alla bestämda, jorden tillhörande, friheter,
och att ej dessa privilegier grundat de friheter,
som tillhöra frälsejord af olika slag, visar sig
deraf, att i g 8 adeln bitehålles vid de förmåner och
rättigheter för deras sätesgårdar, »såsom af ålder
llidd. och Ad. varit undt och ef-terlåtet». De band,
som sammanhöllo adeln med frälsejorden, blefvo i och
med rusttjenstens utbytande mot rusttjenstbevillning i
medlet af förra århundradet beröfvade hvarje formell
sammanhållande kraft, hvadan redan i Förenings- och
Säkerhetsakten 3:o) uttalades såsom grundsats, att
alla stånden skulle ega att besitta och förvärfva
jord i deras gemensamma fädernesland, ehuru
undantag gjordes för adeln, som bibehölls vid sin
uteslutande rätt till ypperligt frälse, medan derjemte
jordnaturens orubblighet ställdes under grundlagens
skydd, som förklarade, att jorden ej må ändra sin
urgamla natur och skilnad af säteri, frälse, skatte
och krono. Steget i denna riktning togs fullt ut, då
genom öfverenskommelse mellan stånden de förändringar
och jemnkningar i deras irmehafvande privilegier,
förmåner, rättigheter och friheter egde rum., hvilka
sedan af K. M. fastställdes och i Kgl. Kung. den 6
April 1810 upptogos. Häri förklarades »hvarje svensk
man, till hvilken klass af medborgare han räknas må,
berättigad att förvärfva och besitta fast egen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free