- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
431

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

431

dom och jord inom riket å land och i stad af hvad
natur som helst, och åtnjuta densamma tillhörande
förmåner emot uppfyllande af dermed förknippade och
redan fastställda eller framdeles till åtagande
skyldigheter»; på samma gång en jemnkning egde
rum i afseende på vissa jordnaturen tillhörande
friheter, samt bevillnings utgörande af all jord,
som förut varit skattefri, af hvad namn den vara
må, af Eikets Ständer fastställdes. Och blef i den
vid samma riksdag utgifna och derefter utkommande
Bevillningsförordningar antagen den grundsats, att
för bevillnings utgörande jordens gångbara pris, ej
hemmantalet, skall läggas till grund. I sammanhang
med bevillningsfrågans ordnande för framtiden efter
gemensam grund för allt slags jord uttalades i nyss
åberopade Kgl. Kung. såsom grundsats, att icke
»jordens natur såsom grunden för eganderätten må
rubbas». Härmed var den adeln tillförsäkrade rätt att
åtnjuta de med frälsejord förenade förmåner, genom
uttrycklig, i grundlagserilig ordning tillkommen
lag, förklarad såsom en allmän medborgerlig rätt,
fastighetsbevillning såsom en allmän efter gemensam
grund af all jord utgående skyldighet, under det
att jordnaturens orubblighet, med hänsyn till dit
hörande i öfrigt då befintliga friheter, förklarades
gälla såsom grund för eganderätt. Jordens natur kan
således ej lagligen rubbas, utan att innehaf-varen för
mistning eller minskning af de 1810 i behåll lemnade
förmåner åtnjuter full ersättning. Det är således
i den medborgerliga aktningen för den enskildes
rätt, som jordnaturen och dermed förenade förmåner
och skyldigheter eger sitt skydd. Och detta skydds
upprätthållande är en fråga som rör båda statsmakterna
, ej någon privilegiifråga. Att, på samma gång som i
samband med upplåtelsen af frälsejord till besittning
af hvilken medborgare som helst jordnaturens
orubblighet antagits såsom en grundsats, frågan om
friheterna för frälsejorden, så väl ypperlig som
allmän, upphört att betraktas såsom privilegiifråga,
hvilket den ovilkorligen skulle varit, om Ad. Pr. g§
8, 9, 10 ansetts qvarstå såsom privilegier för adeln,
visar sig deraf, att vid 1809 års riksdag och alla
följande, vare sig under 1810 års K.O, eller sedan
1866-års R.O. blifvit gällande, bevillning be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free