- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
432

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

432

stämts för frälsejord efter samma grund, som för
annan jord, utan att någonsin någon röst höjts,
som ansett detta för en privilegiifråga »hvad adeln
beträffar», såsom förf. vill hafva det. Då således
de i privilegierna innehållna bestämmelserna om
frälsejorden ur ingen af de båda synpunkter, från
hvilka vi angif-vit privilegiifrågan böra betraktas,
kunna anses såsom adeliga privilegier, utan äro, der
de ega giltighet, att betrakta såsom förmåner för den
enskilde jordegaren, kan ej vid fråga om jemnkning af
grundskatt eller onera mellan frälse- och annan jord
Ridd. och Ad:s bifall anses behöfligt. Lika litet som
adelns bifall i sådant fall kan anses behöfligt, lika
litet betryggande för dessa jordnaturens friheter vore
fordran af detta bifall. Ty om ej dessa förmåner anses
betryggande under välför-värfvad eganderätts helgd,
kunna de ej skyddas genom fordran af adelsmötets
bifall. Riksdagen behöfver ju ej pålägga frälsejorden
några grundskatter eller besvär, den skulle ju
kunna befria skattejorden från grundskatt och öka
fastighetsbevillningen i förhållande derefter, utan
att Ridd. och Ad. i sådant fall kan deremot ega rätt
till något slags veto; hvartill slutligen kommer,
att de i adelsmötet deltagande personer, som skulle
bevaka frälsejordens rätt, ej kunna antagas alltid
utgöras företrädesvis af frälsejordegare.

Skulle man imellertid ej anse vår argumentation
tillfyllestgörande för antagandet, att ändring i
lagstiftningen angående frälsejorden ej behöfver
Ridd. och Ad:s bifall, förfaller dock under alla
förhållanden förf:s påstående, att en slik fråga »hvad
adeln beträffar» skall underkastas adelns pröfning. Ty
om man anser adeln berättigad deltaga i lagstiftningen
härom, eger den ock såsom en tredje makt med konung
och riksdag taga ett lagförslag i dsss helhet under
öfverläggning. Att adeln skulle afgöra frågan, i
hvad angår dess innehafvande frälsejord, hvilket väl
skall vara meningen med förf:s sväfvande och otydliga
uttryck, leder till de största praktiska orimligheter
och skulle flytta frågan tillbaka till tiden, innan
jordnaturen blef reel; ty en frälseegendom skulle i
sådant fall få sina förmåner ökade eller min-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free