Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
i 3 kap. för Ridderskapet och Adeln (sid. 258)
förbigår förf. i sin historik om adeln föreskriften
i 11. H. O. 1626 § 14, att så många af Ridderskapet
och Adeln, som myndiga voro, skulle mangrannt infinna
sig vid riksdagen, och framställer saken så, som om
valet till hufvudman skulle hafva skett af ättens
inedlemmar i orterna, i stället för af dess vid
riksdagen närvarande medlemmar. Härjernte förbigår
förf. 1655 års riksdags betydelse för det adeliga
representationssättets utveckling, äfvensom 1723 års
Riksdags-Ordning, och återgifver ofullständigt och
till en del oriktigt 1762 års Riddarhus-Ordning,
äfvensom förf. om ej oriktigt, dock otydligt
arigifver den ställning vid riksdagen, som Rådet
egde enligt 1626 års R.H.O. - I framställningen om
Prästeståndet (sid. 288) har förf. den emot verkliga
förhållandet stridande uppgiften, att ett förslag
om representationsrätt för fria konsternas akademi
blifvit 1818 antaget att hvila, och förbigår, att
förslag till skollärares upptagande i presteståndet
utom vid 1856-8 årens riksdag, hvilket förf. omnämner,
antagits till hvilande 1818, samt vid 1834-35 och
1859-60 årens riksdagar. - 15 kap. om Borgareståndet
uppgifver förf. sidd. 294-5 att genom uttrycklig lag
stadfästades rättigheten att kallas till riksdagen
»särskildt i afseende på städernas invånare, i
1617 års Riksdags-Ordning, då der stadgas, att till
allmänna riksdagar skulle kallas: borgmästaren (som
alltså var sjelfskrifven i de städer, der endast en
borgmästare fanns) och en af rådet eller menigheten
i hvarje stad». Om allt detta innehåller 1617 års
11.0. intet ord. Om icke förf. omedelbart derefter
redogjorde för bestämmelsen i 1634 års Regeringsform
skulle vi tro, att här vore ett skriffel begånget,
och att förf. menat sistnämnda författning i stället
för 1617 års Riksdags-Ordning. Då förf. sid. 302
afhandlar den grundlagsförändring i afseende på
Borgareståndet, som egde rum vid 1856-8 årens
riksdag, hvarigenom valrätt i stad blef utsträckt
äfven till icke burskapsegande idkare af yrken, som
till borgerlig näring räknas, påstår han, hvad männer
angår, i strid emot handtverks-och fabriksordningen
deri 22 December 1846, att »burskap ingalunda utgjorde
vilkor för rättigheten att i stad hålla handt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
