Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
grundlagar, å andra sidan lemnar alldeles ur sigte
den betydelse för representationsfrågans utveckling,
som de kommunala institutionerna erhållit dels
genom hushållningssällskapen!as ordnade verksamhet,
dels genom det kommunala lagstiftningsarbetet under
perioden 1815-1860, samt huru först sedan efter
hand ståndskilnaden inom kommunerna utplånat sig
sjelf, representationsfrågan erhöll sin lösning. I
dess ställe får deri läsare, som endast har att
trygga sig vid hvad förf. i denna fråga yttrat, en
föreställning, som om kommunalförfattningarna likasom
kyrkomötet vore tillställningar för att frarndrifva
representationsreformen.
Läto m. oss nu öfvergå till framställningens
innehåll. Förf. begynner sin skildring af
första perioden med K.U:s memorial den 24 Mars
1810. Förf. uppträder emot detta memorial,
hvars betydelse låg uti dess yttrande om den
historiskt gifna nödvändigheten af ståndsgrundvalens
utbytande emot medborgerligheten, såsom grundval
för representationen. Denna utskottsbetänkandets
oförnekliga betydelse bortskymmes af författaren,
som framhåller dess uppfattning af förhållandet
emellan representation och monark såsom det
märkligaste, hvadan han afslutar sammanfattningen
af dess bestämmelser om representantförsamlingens
organisation med följande ord: w slutstenen
till denna byggnad lägger utskottet, då det
föreslår, att konungen i fråga om lagstiftningen
(med undantag af grundlag) endast skulle hafv
a ett s u s p e n s i v t veto »; och förklarar
förf. (sid. 400), att detta memorial »i mera än
ett afseende påminner om fransyska författningen
af år 1791, den nationalförsamlingen tvang Ludvig
XVI att besvärja». Om förf. fullständigt och troget
återgifvit K.U:s memorial samt framställt deri teori,
som der utvecklas om förhållandet emellan de båda
kamrarne och dessas förhållande till regeringen, samt
utskottets åsigt om ändamålsenligheten af en särskild
myndighet såsom väktare af formernas iakttagande,
skulle hvar och en läsare, som studerat franska
statsförfattningens historia finna uppgiften om 1791
års författning såsom förebild gripen ur luften, men
i dess ställe i denna teori igenkänna det af Sieyes,
hvilken af en utkottsledamot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
