Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
Vid redogörelsen för andra perioden, Riksdagarne
1818 - 1830, har förf. ej heller lyckats träffa
det rätta. Sedan han med ett så blidt uttryck som:
»denna hemställan ledde ej till någon påföljd»
beskrifvit utgången af R.H.lLs förslag vid riksdagen
1817 - 18, om en viss årlig inkomst såsom vilkor
för representationsrätt för adelsman, och tillika
underlåtit att i sammanhang härmed omnämna, att den
vid samma riksdag på Riddarhuset väckta fråga om
upphäfvande af fullmakts-väsendet ej ledde till annat
resultat, än att vid 1823 års riksdag förmyndares
rätt att utfärda fullmakt för hufvudmari upphäfdes,
så yttrar han sig om de vid samma riksdag gifna
af-slag på hvilande grundlagsförslag angående nya
elementers införande i borgare- och bondestånden, att
det var «icke adeln eller presteståndet, som motsatte
sig orepresenterade samhällsklassers inrymmande
i borgare- och bondestånden, utan det var dessa
sistnämnda stånd sjelfva, som afslogo det hvilande
förslaget derom», hvilket står så till vida i strid
med sanna förhållandet, som adeln verkligen afslog
det hvilande grundlagsförslaget om utsträckning
af representationsrätten inom bondeståndet. Om
borgareståndet, som förkastade det hvilande förslaget
om bruksägare, hvarom nytt lämpligare förslag
väcktes för att vid påföljande riksdag blifva lag,
heter det, utan att förf. redogör för förslagets
innehåll, att majoriteten »dels förebar formela
fel i redaktionen, dels anmärkte» etc., hvarvid en
talares (riksdagsmannens från Strengnäs) yttrande,
att »det föreslagna tillägget vore en lappning, som
aflägsnar den önskvärda förändringen i det stora hela
i representationen», omändras af förf. till följande
ordalag neml. att »representationsreformen icke borde
ske genom lappningar, utan det gamla sättet alldeles
omskapas»; och detta yttrande af representanten från
Strengnäs vid 1823 års riksdag anses af förf. så
afgörande för borgareståndets ton och hållning i
afseende på representationsfrågans behandling, att
detta oriktigt återgifna yttrande åter oriktigt
införes i den återblick, som förf. till sluts
gifver öfver frågan, för att dermed karakterisera
borgareståndet (sid. 533), som dock varit det stånd,
hvilket visat sig mest benäget, ej allenast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
