- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
454

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

454

att om sammanjemnkningsåtgärd »blifvit med allvar
och i öfverensstämmelse med grundlagens mening
af utskottet vidtagen, då tre stånd förklarat sig
för en reform, hvilande på klassvals-principen»,
den »tvifvelsutan skulle hafva ledt till ett för
fäderneslandet lyckligt resultat». Vi lemna i sitt
värde författarens siareförmåga i afseende på hvad
som kunnat ske, om sam-manjemnkning egt rum. Det
sätt hvarpå adeln och prestestån-det behandlade
det klassvalsförslag, som vid riksdagen 1844 -
5 framlades af K.U. i öfverensstämmelse med de af
dessa stånd uttalade principer, äfvensom deras beslut
öfver det från 1850-l års riksdag hvilande förslaget
om Eiksnärnndeu, äro ej egnade att bekräfta förf:s
antagande. Vi låta äfven för förf:s räkning stå
beskyllningen emot 1840 års K.U. för att ej hafva
handlat efter hvad förf. anser varit grundlagens
ande, utan med biaf-sigter. Att 1840 års K.lfc
handlade efter grundlagens bokstaf-liga föreskrift
i B.. F. § 56, 2, sådan den då lydde, lär val
icke kunna bestridas, hvilket j em v al visar sig
derutaf, att följande riksdags K.U., som framlagt
ett klassvalsförslag under liknande förhållanden,
ej heller ansåg sammanjemnkning vara möjlig mellan
klass- och samfälda valens princip. Hvad vi ej lemna
oanmärkt, är det betänkliga påståendet, att förstärkt
K.U. kan »förqväfva» tre stånds öfvereusstämmande
mening, om den är fast och bestämd. Hvem är det,
som tillsätter det förstärkta K.U. ? Jo hvarje stånd
för sig. Således om tre stånd, hvart för sig, anse en
frågas afgörande, deri de alla öfverensstämma, vara
af vigt och de allvarligt vilja sakens utveckling i
samma riktning, ega de genom det antal, de invälja
till utskottet såsom förstärkt, att göra sin vilja
gällande emot det enkla utstottets samtliga och
det fjerde ståndets nyinvalda ledamöter. Utgången
i förstärkt utskott berodde således derpå, att de
tre ståndens majoriteter, äfven om de förkastade
utskottets första betänkande, ej med det allvar
omfattade klassvals-principen, att de önskade en
representationsreform ens på denna princip såsom
ovilkorligt segrande i förstärkt utskott.

Framställningen af 1844 - 5 årens riksdag är ej
trogen. Förf. framställer oriktigt tidsföljden,
då han påstår att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free