- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1868 /
459

(1868) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

459

hållande, som eger rum med Stockholm. EedogÖrelsen
förfrågan om den frejd, som betingar behörighet såsom
riksdagsman, blifver oredig, till följd af förf:s
förbiseende deraf, att riksdags-mannabehörigheten i
vissa fall blott suspenderas, i andra förloras för
alltid, och att det förra fallet afses i mom. c af
R.O. § 26. Expektorationerna Öfver bestämmelsen
om behörighetens suspension genom tilltal för
vanfrejdande brott hade till stor del varit
obehöfliga, om förf. tänkt sig några speciela fall,
i hvilka ett förfallet subjekt, som ej har någon
heder att förlora, kunnat bringa en aktningsvärd
man under slikt tilltal. Sådana fall kunna icke med
hänsyn till det förhållande, att utom allmän åklagare
endast målsegande eger instämma brottmål till domstol,
så lätt erbjuda sig, som förf. förmenar. Afvenledes
hade varit skäl för förf., att innan han åberopat
1855 års R.H.O. såsom stöd för sitt ogillande af
ifrågavarande föreskrift, kastat ett öga i nu gällande
R.H.O. och förklarat, hvarför densamma i § 9, 3:0
upptagit det klandrade grundlagsstadgandet. Slutligen
hade vid behandlingen af detta ämne förf. bort taga
hänsyn till strafflagen 2 kap. §§ 15, 16, 17, 18,
och utvecklat frågan, om den, som blifvit förklarad
ovärdig att vidare i rikets tjenst nyttjas och således
ej eger vidare utöfva annan allmän befattning,
ehvad den af förordnande eller medborgares val
beror, skall anses obehörig till riksdagsman,
oaktadt denna disqualifikation ej finnes upptagen
i R.O. § 26. - Man hade haft skäl att vänta, att
förf. i sin framställning om vals förrättande utredt
frågan om valförrättares skyldighet att öfver-vaka,
att de omedelbara valen ske liktidigt i samtliga de
kommuner, som bilda en valkrets. I fråga om, hvem
som eger att anföra besvär öfver riksdagsmannaval,
med hänsyn till det obestämda i ordalagen: »är
någon missnöjd etc., »må han deröfver anföra besvär»
etc., kan man utgå antingen från den synpunkt, som
betraktar besvärs anförande såsorn en rättegångsfråga,
hvilken endast rör parterna, d. v. s. den, som kommit
under omröstning, och valkretsens röstberättigade
medlemmar, eller ock kan mari uppfatta rättigheten
till besvärs ingifvande såsom en allmänt medborgerlig
petitionsrätt, hvilken påkallar öfverordnad myndig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid68/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free