Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen ur Sveriges nyare historia, samlade af B. v. Schinkel. Tionde delen. Förf. och utg. af J. A. C. Hellstenius. Af M-g-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
ut, förmanade han dem allvarligt att iakttaga
laglydnad, visade följderna af deras villfarelse,
lofvade dem det understöd i span-mål, hvaraf de
sade sig vara af behof, och befallde dem att skynda
efter sina mot Christiania antågande upproriska
kamrater och i konungens namn förmå dem att hem
vända. Ordningsmakten utöfvade mycken stränghet mot de
upproriska, som tågade mot Christiania. Ett par hundra
tillfångatogos, men de flesta lössläpptes genast,
de förnämsta ledarne - 17 till antalet - dömdes till
flera års fästning, hvilket straff dock af kunglig
nåd mildrades till l eller 2 månaders fängelse.
Norrmännen visade sig ytterst angelägna, att
kröningen, som förrättades den l September, skulle
ske med ändå större prakt än den, som utmärkt
kröningen i Stockholm. Deri vunno de sin önskan;
men i ett fall rådde olikhet. Regalierna, kronan,
svärdet, spiran och riksäpplet, som vid kröningen
i Throndhjem begagnades, voro en gåfva af den nye
monarken. Den i kronan anbragta stora smaragden
hade konungen nyss förut erhållit genom brasilianske
konsuln Westin, och svärdets klinga hade ursprungligen
tillhört den värja, som Carl Johan bar i slaget vid
Leipzig. Tiden efter kröningen förgick i Throndhjem
under omvexlande festligheter: sinnesstämningen mot
sven-skarne blef förtroligare, och man åtskildes i all
vänlighet. Konungen, alltid frikostig, utdelade under
sin vistelse i Throndhjem gåfvor till det allmänna
och till enskilda till ett värde af 50,000 rdr specie.
Särdeles intressant är den i andra kapitlet
meddelade teckningen af »den heliga alliansens»
syfte, stiftarens af densamma – kejsar Alexanders -
karakter, och längre frarn uppgifterna rörande Carl
Johans planer att bilda en motvigt mot den heliga
alliansen, som han fruktade - om hvilka planer, utan
tvifvel hemtade från den tillförlitligaste källan,
man hittills haft föga kunskap. Men intressantast är
dock teckningen af Carl Johans konflikt med Ryssland
och de öfriga stormakterna rörande den dansk-norska
liqvidationsfrågan.
Den 6:te punkten i Kieler-fredsfördraget stadgade, att
någon del af danska rikets statskuld vid tidpunkten
för Norges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
