Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estetisk literatur: Grunddragen till svenska vitterhetens historia. V. Af B. E. Malmström. - Tal och estetiska afhandlingar af B. E. Malmström. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
ESTETISK LITERATUR.
Grundragen af Svenska vitterhetens historia.
Akademiska föreläsning-ar af Bernhard Elis Malmström.
Femte delen. Striden mellan gamla och nya skolan II.
Örebro 1868. 453 sid. 8:0. (4,50).
Tal och esthetiska afhandlingar af Bernhard Elis
Malmström. Örebro 1868. 412 sid. 8:0. (4,00).
Utgifvandet af Bernhard Elis Malmströms efterleinnade
skrifter skrider raskt framåt. Med ofvanstående
femte del äro hans föreläsningar öfver svenska
vitterhetens häfder fullbordade, så långt de sträckte
sig, nemligen till och med år 1824 eller det år,
då »Svensk Litteraturtidning» upphörde. Det har i
ett föregående häfte af denna tidskrift yttrats,
att Malmström såsom literär domare i striden mellan
gamla och nya skolan var den man, som behöfdes för att
af kunna det yttersta domslutet, till följd af sin
djupa insigt, sin sanningskärlek, sin stränghet och
opartiskhet, på samma gång anmälaren dock ansåg sig
böra ärligt säga ifrån siri mening, att strängheten
någon gång gick nog långt, så att opartiskheten i
någon mön blef lidande. Detta gällde hufvudsakligen
de stränga domsluten om de romanska folkens store
skalder och deras tillbedjare, den nya skolans män i
vårt land, främst Atterbom och Hammarsköld, hvilka,
huru bristfälliga de än må synas för den skarpa
estetiska blicken, huru litet de än kunna tyckas
motsvara idealets fordringar, dock i sin sträfvan
för det naturliga och folkliga i motsats mot det
konventionella och främmande ega rätt att be-dörnmas
ej blott från absolut, utan äfven från historisk
synpunkt, såsom led i utvecklingskedjan och såsom
verkliga befor-drare af den poetiska förkofringen,
så vidt vi få antaga, att denna liksom all mensklig
utveckling icke står stilla, utan går framåt
åtminstone i någon punkt, om också ej alltid fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
