Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frihetstidens Historia. A. Fryxell: Berättelser ur Svenska Historien. Del 37 och 38. Konung Fredriks Regering, 1743-1751. F. A. von Fersens Historiska Skrifter. Del. II. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIHETSTIDENS HISTORIA.
5
af det ihåliga i Hattarnes alla åtgärder, så
politiska som finansiella, hade gjort honom lika
förhatlig för sina gamla värmer, som för det unga
hofvet. Vedergällningen träffade honom nu för den
hämdlystriad, med hvilken han 1738 arbetat på att
drifva Horn ur regeringen. Utan pension måste han
lemna sin plats vid rådsbordet.
Ett af vilkoren i förbundet mellan Hattarne och det
unga hofvet hade, som vi minnas, varit utvidgandet
af konungamakten och kanske dess öfverflyttande nu
genast från Fredrik I till thron-följaren. Allt,
hvad man derom vet, inskränker sig till enskilda
berättelser och dessa mest afgifna af de främmande
ministrarne vid svenska hofvet. Fryxell meddelar
oss nu ss. 149, 153, 235 och följ., förnämligast
efter österrikiska depecher af 1749, att vid denna
riksdag utarbetades af Hattpartiet inom en del af
sekreta utskottet 4 bestämda statshandlingar; en
Kröningsakt, en Föreningsakt, en Försäkringsakt,
och en ny Begeringsform. Det kan nog vara möjligt,
att dessa existerat, efter ju dylika planer varit
afhandlade. Men omöjligen kan den nya regeringsformen
egt ett sådant innehåll, som österrikiska ministern
delgifvit. Hur skulle väl Hattarne någonsin kurmat
gå in på att uppoffra alla det fria statsskickets
garantier genom att afstå ej blott från all del i
lagstiftningen utan från hela beskattningen? Ett
absolutare envälde kunde aldrig införas, och det
är rakt omöjligt, att någonsin en dylik plan varit
af dem uppgjord. Deremot är ett sådant misstag lätt
förklarligt hos Antivari (öst. min.), sjelf tjenare
i ett enväldigt styrdt samhälle. Med rätta synes oss
derför författaren s. 235 (n. 1) säga, att något
tvifvel kan hysas angående dessa 4 uppsatser. Och
det, att österrikiska ministern trodde på deras
äkthet, och att ej någonsin något förekommer om,
att han eller Panin (ryska min.) tillverkat dem,
utesluter ej en tredje möjlighet, nemligen att de äro
af annan person tillverkade, ehuru Antivari fått dyrt
betala dem som äkta. Sjelfva berättelsen om sättet,
hvarpå man åtkommit afskrifterna, kan ej annat än
väcka misstro. Derföre torde vi, till dess bättre
ljus fallit öfver denna sak, med allt skäl få anse
den som obevisad.
Med bestämdhet vidhåller författaren äktheten af den
blodiga 19 g i en vid samma riksdag utarbetad hemlig
Instruktion för högste befälhafvåren öfver krigsmakten
(d. v. s. Adolf Fredrik),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
